1.11.2023

Specialpedagogiskt pilotprojekt vid Handelshögskolan verkar lovande

Sedan början av läsåret har ett pilotprojekt inom specialpedagogik pågått vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Redan nu verkar resultaten lovande.

Syftet med pilotprojektet är att reda ut vilka pedagogiska insatser som effektivast stöder studerande med specialbehov. Projektets huvudsakliga målgrupp är studenter som borde avlägga  sin kandidatexamen i år. I grundskolan och på andra stadiet finns det flera olika former av pedagogiskt stöd för studerande med specialbehov. Stöd som försvinner ganska abrupt på universitet.

‒ Insikten att vi bör göra någonting för att stödja studerande med specialbehov har stärkts under ett antal år, säger Wilhelm Barner-Rasmussen, professor i företagsekonomi och ansvarig för pilotprojektet.

Insikten blev till handling då Barner-Rasmussen diskuterade med Malin Johansson, numera pilotprojektets specialpedagog, och insåg att det finns flera saker man kunde göra för att stötta studenter med specialbehov. Idén framfördes till ÅA:s ledning i början av året, och projektet fick raskt finansieringsstöd. Både Johansson och Barner-Rasmussen är väldigt nöjda över Åbo Akademis snabba agerande i frågan.

Barner-Rasmussen anser att pandemin på sätt och vis riktade en strålkastare mot undervisningen. Många som håller på med undervisning har fått tänka till om vilka metoder som fungerar och vilka som inte gör det. Flera av de utmaningar som finns i studierna blev förmodligen mer uttalade än de var tidigare då även lärarna ställdes inför nya utmaningar, tror han.

‒ Alla var naturligtvis utsatta under pandemin, men de studenter som redan före pandemin hade upplevt problem och kanske fått extra hjälp på andra stadiet som sedan inte fortsatte på universitetet var extra utsatta, säger Malin Johansson.

Andra krav på universitet

Johansson berättar att det inte går att göra en lika övergripande stödmodell för universiteten som för gymnasierna eller grundskolorna. Universitetsstudierna är mer individuella än studierna på de tidigare stadierna, och stödet måste därmed också vara mer individuellt.

– Ett intressant drag i vårt pilotprojekt är att vi långt gör pionjärarbete i finländsk universitetskontext, så vi får pröva oss fram och lära oss, fortsätter hon.

Lärarna i gymnasiet och grundskolan är dessutom anställda för att vara just lärare, medan den undervisande personalen vid universitetet också är forskare och därmed har flera andra ansvarsområden utöver undervisningen.

Traditionellt har universitetens fokus varit på individer, frihet och att kunna arbeta självständigt, vilket också betonas i universitetslagen. Tidigare var det dock en betydligt mindre andel av befolkningen som sökte sig till och antogs till universiteten.

‒ Diagnostiserade funktionsnedsättningar ökar i antal hela tiden. Om allt fler av de studerande som antas till universitet så att säga inte är fullständigt självgående så behöver universiteten göra någonting för att stötta dessa, säger Johansson.

‒ Med tanke på Finlands demografi har vi inte heller råd att förlora en enda ungdom, och dessutom är en stor del av universitetens finansiering beroende av att de som antas faktiskt också utexamineras, tillägger Barner-Rasmussen.

Det pedagogiska sammanhanget

Malin Johansson påpekar att specialpedagogiken aldrig står ensam, utan alltid ingår i ett större pedagogiskt sammanhang. Att känna till den verksamhet där man ska fungera som specialpedagog är ett enormt plus.

‒ Andra specialpedagoger som jag pratat med har berättat att då de kommit in som nya i en verksamhet har de behövt arbeta länge på att sätta sig in i miljön och kraven , här har jag den fördelen att jag är bekant med personalen och verksamheten vid Handelshögskolan, säger Johansson.

Johansson är i grunden ämneslärare i tyska och engelska, men har också studerat en del företagsekonomi och har jobbat länge med ekonomstuderande i sitt språklärararbete. Det ger en grundläggande förståelse för hur ämnena är uppbyggda och gör att Johansson känner till många av de  utmaningar som de studerande har och kan peka dem i rätt riktning. Hon beskriver sig som något av ett bollplank med uppgiften att ställa de rätta frågorna till studerande så att de själva ska komma till insikt.

En viktig del av Johanssons uppgift är också att i ett tidigt skede fånga upp studerande med specialbehov innan eventuella problem och utmaningar hopat sig och blivit allt för stora. Hon påpekar också att en del av de studenter hon haft att göra med inte heller har utnyttjat de stödtjänster som finns sedan tidigare.

‒ Specialpedagogik handlar väldigt mycket om tydlighet, både för studerande och personal, säger Johansson.

Handelshögskolan har traditionellt legat i framkant pedagogiskt sett och varit öppen för nya initiativ inom undervisningen. Barner-Rasmussen tror att det kan vara en orsak till varför finansiering beviljades för pilotprojektet.

‒ Det kanske fanns ett förtroende för att det skulle vara fruktbart genomföra det här projektet vid Handelshögskolan. Sedan är vi också en av de större enheterna vid ÅA, så om vi lyckas åstadkomma något bra här kan det ha en hävstångseffekt på resten av universitetet, fortsätter han.

Johansson anser att Handelshögskolans storlek är optimal för projektet och man har kunnat ha ett väldigt praktiskt tillvägagångssätt direkt från början.

Med tanke hur universitetens finansiering ser ut är det inte heller många examina som måste räddas för att satsningen ska betala tillbaka sig rent ekonomiskt. Pilotprojektet ska pågå fram till sportlovet, varefter det ska utvärderas.

‒ Jag arbetar nu på att vi ska få en förlängning för det finns redan evidens för att det här är vettigt, säger Barner-Rasmussen.

Det kan också finnas en risk att de studerande som man hjälpt under året faller av igen om projektet bara avslutas utan någon uppföljning, tillägger Johansson.

Färdigheter för livet

Förutom Barner-Rasmussen och Johansson är också Handelshögskolans personal och studierådgivare, studenföreningen Merkantila Klubben och ÅA:s studiepsykologer i olika grad involverade i projektet.

‒ Det är jätteviktigt att vi inte bygger upp någon sorts parallellt system, utan  kompletterar varandra, säger Johansson.

Projektets uppenbara mål är att fler studerande ska lyckas genomföra sina studier inom utsatt tid och att förbättra både de studerandes och personalens välmående.

‒ Lyckligare studenter som för med sig någonting för livet. Det handlar om livskontroll och förmågan att ta sig an krävande uppgifter, säger Barner-Rasmussen.

‒ Våra studerande är vuxna och de lösningar vi arbetar fram är inte bundna till att de bara ska ta sig igenom en kurs, utan de går ofta att applicera även på andra delar av livet, tillägger Johansson.

Johansson tror att universitetsstuderande är i en optimal ålder för specialpedagogiska insatser. De är tillräckligt unga för att vara formbara men också tillräckligt gamla för att ta ansvar.

‒ Det bästa med det här projektet är att vi redan nu ser positiva resultat bland de studerande vi jobbar med, säger Johansson.