9.9.2020
Språkbarometern visar på stagnerande svensk service
Vart fjärde år låter Justitieministeriet göra en undersökning som visar hur den språkliga situationen ser ut i landets tvåspråkiga kommuner. Marina Lindell vid Åbo Akademi är en av forskarna som analyserar resultaten.
De som blir föremål för undersökningen är personer som lever som minoritet i en tvåspråkig kommun, till exempel finskspråkiga i svenskdominerade Jakobstad eller svenskspråkiga i finskdominerade Vanda. Temat för årets Språkbarometer är dels språkklimatet, dels service på eget språk.
―Det som är utropstecknet i årets undersökning är att servicen på svenska som helhet inte förbättrats medan den gjort det på finskt håll. Inom vissa områden fungerar den svenska kommunala servicen riktigt bra, till exempel inom småbarnpedagogik, mödra- och barnrådgivning och inom äldrevården. Däremot har det skett en försämring inom tandvården, jour och sjukhus, säger Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och den som sammanställer resultatet.
Det här är andra gången Lindell arbetar med Språkbarometern som även det här året är ett samarbete med Finlands kommunförbund. Undersökningen görs på beställning av Justitieministeriet och tar fasta på kommunal och statlig service. Den här gången sändes enkäten ut till drygt 16000 slumpmässigt valda respondenter och omkring 6400 svarade på undersökningen och svarsprocenten låg på strax under 40 procent.
―Vi ser förstås att de regionala skillnaderna kan vara stora. Undersökningen visar däremot tydligt att de svenskspråkiga som lever på en ort där svenskan är majoritetsspråk är de som är mest nöjda med språket inom den kommunala servicen. Finskspråkiga är i allmänhet betydligt mera nöjda med den statliga servicen än vad de svenskspråkiga är.
Här kan en delorsak vara ett område man inte undersökt tidigare, de digitala tjänsterna. Här kan bristerna i den svenskspråkiga servicen till exempel handla om att så kallade chattbottar ibland bara talar finska. Det kan också handla om att en hel servicekedja på en webbplats inte finns tillgänglig på svenska, utan då man klickar sig vidare så kommer man till information som bara finns tillgänglig på finska.
Årets undersökning bjuder också på en del överraskningar. Till exempel upplever finsktalande i minoritetsställning att språkklimatet är sämre än svenskspråkiga som är i minoritet. En större andel av de svenskspråkiga än de finskspråkiga upplever dock en försämring. Däremot kvarstår problematiken i hur stor utsträckning den svenskspråkiga minoriteten begär service på sitt modersmål.
―Svenskspråkiga byter lätt över till finska för att inte verka besvärliga. I de öppna kommentarerna ser man ofta att det helt enkelt handlar om ork, man orkar inte vara påstridig utan får lättare, och kanske bättre, service om man byter språk.
Återkommande i Språkbarometern är att svenskspråkiga oftare än finskspråkiga upplever fördomar, trakasserier och diskriminering på grund av språket. Det som är positivt i årets undersökning är att situationen inte blivit sämre, utan färre än för fyra år sedan upplever fördomar och trakasserier.
―I den förra undersökningen från 2016 var det språkklimatet som var alarmerande. Här kan vi se att det i alla fall inte blivit sämre utan att trenden kanske vänt. Sannolikt har det med regeringsskiftet att göra, men debattklimatet finns ju kvar för det.
De områden där de svenskspråkiga respondenterna upplevde att språkklimatet försämrats speciellt var inom politiken, sociala medier och inom massmedierna.
―På det stora hela är jag inte överraskad av resultatet, men att skillnaden i hur finskspråkiga i minoritetsställning och svenskspråkiga i minoritetsställning upplever möjligheterna till service på eget språk var stor blev jag lite förvånad över. Jag trodde också att svenskan inom de statliga tjänsterna skulle ha förbättrats, säger Lindell.
De inledande resultaten från Språkbarometern presenteras på Kommuntorget 9-10 september. Justitieministeriets fullständiga rapport ges ut under hösten 2020.