29.10.2021
Större klimatoro bland beslutsfattare än bland väljare
Beslutsfattare är generellt mer oroade över klimatförändringarna än medborgare är, visar forskning.
Demokratiforskare vid Åbo Akademi jämförde beslutsfattares och väljares attityder gentemot klimatkrisen.
Forskarna riktade en enkät om klimatförändringarna till bland annat riksdagsledamöter, högre ministerietjänstemän och partikansliernas personal. På en skala från ett till fyra fick de tillfrågade ange hur oroliga de är för klimatet. Ett betydde att de inte var oroliga alls och fyra betydde att de var väldigt oroliga över klimatförändringarna.
Samma frågor riktades också till medborgare. För beslutsfattarna landade svaret i medeltal på värdet 3,4 och för medborgarna på 2,9.
– Allmänhetens åsikter om klimatförändringarna är väldokumenterade, men beslutsfattarnas attityder är mindre kända. Så vitt vi vet har ingen tidigare gjort en direkt jämförelse med representativa urval av båda grupperna, säger Lauri Rapeli, forskningschef vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
– Det vi ser är alltså en rätt betydande skillnad mellan väljare och beslutsfattare, där oron är betydligt större bland beslutsfattarna.
Lauri Rapeli framhåller att den klimatoro medborgarna uttrycker definitivt kan betraktas som stor, även om den inte är riktigt lika stor som hos beslutsfattarna.
Forskarna frågade också huruvida beslutsfattare och medborgare är villiga att bära kostnaderna för att motverka klimatförändringarna. Också här är beslutsfattarna lite mer villiga att betala, men skillnaden mellan de två grupperna är betydligt mindre.
– Det höjs idag många kritiska röster om hur trögt det går för demokratiska samhällen att fatta beslut som är bra för miljön. Men om det finns en sådan här klyfta mellan beslutsfattare och medborgare som vår forskning visar är det kanske förståeligt, säger Rapeli.
– Man kan ju spekulera i om vi skulle ha en mer klimatvänlig politik om beslutsfattarna fick välja? Framför allt hoppas jag att de här resultaten kan fungera som en diskussionsöppnare om beslutsfattande och klimatpolitik.
Studien gjordes inom ramen för PALO-konsortiet (Participation in Long-term Decision-Making), ett mångvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Finlands Akademi som analyserar konkreta problem med att fatta långsiktiga politiska beslut.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Politics.
För mera information, kontakta:
Lauri Rapeli, forskningschef vid institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi
e-post: lauri.rapeli@abo.fi
tfn: +358 50 303 7271