18.5.2020
Ett av Cataldo De Blasios expertisområden är vad som sker under superkritisk vattenförångning. Han är också en brobyggare med avsikt att samarbeta med planetens bästa experter på ren energiteknologi.
Cataldo De Blasio är ny biträdande professor (tenure track, en professur som möjliggjorts tack vare donationer av ett antal österbottniska stiftelser, företag och andra aktörer) vid ämnet energiteknik vid Åbo Akademi i Vasa. Redan innan han valdes har han ägnat sig åt att hitta internationella samarbetspartners och att förkovra sig i forskning som gör att han och hans team ligger i framkant även ur ett internationellt perspektiv.
Hur hittade du till Finland och Vasa?
– När jag studerade vid universitet i södra Italien ville jag skaffa mig internationell erfarenhet. Jag började läsa om de nordiska länderna och särskilt om Finland. Att till exempel kriminaliteten var låg, nästan obefintlig jämfört med andra länder, var något jag uppskattade. Jag gillade, och gillar också att naturen är ren och att de sociala trygghetssystemen är effektiva. Och ovanpå det är skolorna här utmärkta.
– Jag besökte Finland för första gången år 2004. Den andra gången kom jag utan returbiljett.
Vad är din särskilda expertis?
– Min forskningsbakgrund relaterar främst till kärnområdena i kemiteknik. Som till exempel transportfenomen, det vill säga balanser i värme, massa och rörelseenergi, kemisk reaktionsteknik och kinetik. Men samtidigt måste jag nämna att ämnet för min magisteravhandling var i livsmedelsteknik. Det är ett ämne som skiljer sig från de normala kemisk-tekniska ämnena i att problemen man ställs inför inte är de normala processerna utan till exempel icke-newtonska vätskor och extrusionsteknik (ett slags formgivningsteknik, i detta sammanhang att ge livsmedel en särskild tredimensionell form/Red.). Värme- och massförskjutning har också en stor roll inom livsmedelsindustrin. Hit hör problem som uttorkning, hållbarhetstid, användningen av inerta gaser och andra problem som hör ihop med biokemisk reaktionsteknik.
– En del av min pågående forskning började under arbetet med doktorsavhandlingen här på Åbo Akademi då vi fokuserade på problemet med att skilja svavel från våt rökgas, ett viktigt problem att lösa ur miljösynpunkt. Svavlet skiljs från rökgasen genom att man låter gasen upplösa kalksten så att svaveldioxiden fångas in och utfaller i gips.
– Vi var glada att få fortsätta med den forskning som startades för ett par år sedan. Det har resulterat att vi nu har unika lösningar som kan användas av industrin.
Under senare år har De Blasio blivit allt mer intresserad av biomassaprocesser som källa till förnybar energi. Intresset väcktes under hans tid vid Aalto-universitetet där han var lärare för kurser i energiutveckling från biomassa. Han koncentrerade sig särskilt på produktion av biomassa, bedömning av råvaror, och hur man utvinner biobränslen genom olika processer. Det resulterade i boken Fundamentals of Biofuels Engineering and Technology (Springer) som publicerades ifjol. Manuset används nu som referenslitteratur i två kurser vid Åbo Akademi i kursmodulen Energi och miljö.
– Jag är glad över bokens framgång, den har tryckts i ett tusental exemplar. Och förläggaren Springer föreslog omedelbart en andra upplaga som jag hoppas hitta tid att jobba med inom den närmaste framtiden.
Vid sidan av andra biomassaprocesser har De Blasio utvecklat sakkunskap i något som kallas superkritisk vattenförångningsprocess, eller SCWG. I den forskningen har De Blasio jobbat tillsammans med internationella partners som universitetet Politecnico di Tornio och universitet i Messina och även andra partner.
– Jag vill också lära mig om områden vid sidan av avancerade biokemiska processer i biobränsleproduktion. Speciellt sådant som gäller processintegrering och simulering, matematiska optimeringsmetoder och katalys.
Vad har du för planer för energitekniken i Vasa?
– Motiveringen till min nuvarande verksamhet är att ”aktivt bidra till forskningen inom det energitekniska klustret hos Åbo Akademi i Vasa”. Min avsikt är att göra det här i samarbete med de bästa nationella och internationella partner som finns i den här branschen. Det vi särskilt fokuserar på just nu är studier av den underliggande dynamiken bakom den centrala processhårdvara som används för att utveckla ren energiteknologi. Hit hör superkritisk vattenförångning men också hydrotermiska förvätskningsprocesser, metanisering – en process där syntetiskt metan utvinns ur väte och koldioxid – och användandningen av specifika modelleringsverktyg i flerstegsprocesser.
Motiveringen till min nuvarande verksamhet är att ”aktivt bidra till forskningen inom det energitekniska klustret hos Åbo Akademi i Vasa”. Min avsikt är att göra det här i samarbete med de bästa nationella och internationella partner som finns i den här branschen.
Inledningen av år 2020 var framgångsrik för energiteknologin vid Åbo Akademi i Vasa i avseende på finansierade projekt. Ny utrustning har också införskaffats och konstruerats i samarbete med process- och systemtekniken vid Åbo Akademi i Åbo.
– Där hade vi hjälp av laboratorieingenjörerna Alf Hermanson och Mikael Nyberg.
Dessutom kommer doktor Gabriel Salierno från Universidad de Buenos Aires att ansluta sig till De Blasios team i juni.
– Jag träffade Saliernos professor Miryan Cassanello när jag besökte deras enhet i Buenos Aires under 2017 och 2018. Då kom vi fram till att det verkligen fanns grund för ett aktivt samarbete.
– Gruppen i Buenos Aires har en första klassens expertis i studiet av dynamiken i kemiska reaktorer, och det här innefattar metoder för att spåra partiklar. Till metoderna hör elektrisk motståndstomografi, en annan spårningsmetod med inriktning på radioaktiva partiklar. Gruppen i Buenos Aires var också till hjälp i att rigga upp utrustningen och med att arrangera experiment.
– Förutom det har vi redan i år lämnat in en gemensam artikel. Och vi har också värvat en forskarstuderande, Niloufar Ghavami från Teherans universitet samtidigt som vi håller på kollar upp ett par andra kandidater i jakten på högkvalificerade forskare.
Cataldo de Blasio
Cataldo de Blasio föddes i Schweiz. Han är det mellersta av tre syskon. Efter en tid på norra sidan om Alperna flyttade familjen till södra Italien och Cataldo växte upp i Brienza i regionen Basilicata – ett lugnt område, också det uppe i bergen. Han studerade kemiteknik vid universitetet i Salerno. Till Finland kom han för första gången som utbytesstuderande i början av 2000-talet. Han säger att han drabbades av landets skönhet, det var också i Finland han träffade sin fru Leena. De har två barn, Daniel och Stefan. Familjen bor i Åbo.
De Blasio blev docent vid Åbo Akademi 2014 och disputerade här år 2011. Ämnet var process- och systemteknik, handledare var professor Tapio Westerlund. Efter avhandlingen jobbade han som postdoc vid ämnet energiteknologi vid Aalto-universitetet. Där jobbade han även som forskare i maskinteknik och under sin sista tid vid Aalto-universitetet jobbade han tillsammans med professor Ville Alopeaus vid den tekniska kemin.
– Med allt det här i bakgrunden var jag nöjd över att få ansluta mig till energiteknologin vid Åbo Akademi i Vasa och jobba tillsammans med professor Margareta Björklund-Sänkiaho och doktor Jessica Tuuf.
De Blasio beskriver sin egen personlighet som en ”glad enkel människa”.
– Jag är för det mesta avslappnad och tycker om mitt jobb. Jag tror att forskaren borde förhålla sig till sitt jobb som till en hobby, något man helt enkelt vill göra för görandets egen skull för att man tycker om det. Om ditt jobb också är din hobby – är det inte då också det perfekta jobbet?
Jag tror att forskaren borde förhålla sig till sitt jobb som till en hobby, något man helt enkelt vill göra för görandets egen skull för att man tycker om det.
