Skriv här det du söker efter!

Pressmeddelande

Pressmeddelande

Svenskan i Finland är viktig men har på flera håll förvandlats till ett hemmaspråk

En tredjedel av de finsktalande finländarna upplever att finlandssvenskarna är högmodiga samtidigt som tre fjärdedelar av finlandssvenskarna bara talar svenska med släkt och vänner. Majoriteten av de finsktalande skulle gärna ha bättre kunskaper i svenska, men samtidigt vill de gärna göra svenskan frivillig i skolan. Det visar resultaten av en ny rapport från medborgarpanelerna Barometern och Medborgaropinion.

Rapporten redogör för finlandssvenskarnas kulturkonsumtion och hur coronaviruspandemin har inverkat på den, språkrelationer och inställning till det svenska i Finland. Resultaten från Barometern visar att en majoritet (62%) av de finlandssvenska respondenterna har minskat sin kulturkonsumtion under coronaviruspandemin. En klar majoritet har saknat att kunna delta i kulturevenemang (64%). Musikevenemang (70%) och teaterevenemang (63%) är de typer av kulturevenemang som har saknats mest.
Pandemitiden har däremot öppnat för mera konsumtion av digitala kulturtjänster (30%) och en stor del har tagit del av konst och kultur på finska (83%). Drygt hälften (52%) kommer att börja ta del av kultur genast eller inom en månad efter att alla restriktioner har försvunnit. Endast en knapp femtedel (17%) anser att coronaviruspandemin inte alls har påverkat deras kulturkonsumtion.

I undersökningen ställdes också frågor kring det svenska i Finland och relationen mellan språkgrupperna. Resultaten visar att en majoritet (57%) känner mycket eller ganska stark samhörighet med finskspråkiga och mycket eller ganska stark samhörighet med Norden (79%). Undersökningen visar tydliga regionala skillnader när det kommer till att känna samhörighet med finskspråkiga där samhörigheten är avsevärt lägre på Åland och i Österbotten.

Nästan hälften (47%) anser att Finland är ett välfungerande tvåspråkigt land men 75% anser att svenskan har blivit ett språk man endast använder i den egna familje- och vänkretsen och drygt en tredjedel (38%) anser att man blir behandlad som andra klassens medborgare om man använder svenska i samhället. Ungefär hälften (55%) anser att det blir mindre viktigt med kunskaper i svenska och att attityderna bland finskspråkiga gentemot det svenska i Finland har försämrats under de senaste två åren (58%).
En klar majoritet (68%) skulle vara beredda att göra mycket eller ganska mycket för att upprätthålla det svenska språket i Finland och största delen (81%) tror att svenskan har en framtid i Finland.

Av de finskspråkiga respondenterna i panelen Medborgaropinion anser en klar majoritet (60%) att svenskan är en väsentlig del av det finländska samhället, men att skolsvenskan ändå borde vara frivillig (66%). Drygt 70% skulle gärna ha bättre kunskaper i svenska och drygt en tredjedel (36%) skulle gärna studera på svenska. Ungefär en tredjedel (31%) upplever det positivt om en svenskspråkig finländare inleder ett samtal på svenska samtidigt som en ungefär lika stor andel (34%) anser att finlandssvenskar är högmodiga. Ungefär en fjärdedel (28%) skulle gärna sätta sina barn i svenskspråkigt daghem och i svenskspråkig skola (27%). Majoriteten (62%) har aldrig tagit del av kultur på svenska. Bäst regionala kunskaper i svenska har de finskspråkiga i Österbotten.

Medborgarpanelen Barometern är en webbpanel bestående av omkring 4500 svenskspråkiga i Finland inklusive Åland. Barometern upprätthålls av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och finansieras av Svenska kulturfonden 2019-2024. I rapporten användes även av data från webbpanelen Medborgaropinion (Kansalaismielipide), en del av en nationell infrastruktur för forskning i samhällsopinion (FIRIPO) som finansieras av Finlands Akademi och består av omkring 4000 finländare. Båda undersökningarna utfördes i november 2021 och hade svarsprocenter på drygt 70%.

Rapporten kan laddas ner på www.barometern.fi

Mera information:

PD Thomas Karv, forskare vid Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi
thomas.karv@abo.fi

PM Jenny Backström, doktorand vid Institutet för samhällsforskning, Åbo Akademi
jenny.e.backstrom@abo.fi