19.9.2018
Immigranter från Finland är den största invandrargruppen i Sverige. Eftersom Sverige inte bokför sina invånare enligt etnisk eller språklig tillhörighet finns inga exakta siffror på hur många sverigefinländarna är, men en uppskattning baserad på en undersökning, som genomfördes av svenska Statistiska centralbyrån år 2012, bor det över 700 000 personer i Sverige som har finländskt ursprung, det vill säga cirka 7,2 % av Sveriges befolkning. Detta alltså om man räknar med första, andra och tredje generationens finska invandrare.
De sverigefinländare som bor i Sverige delas upp i två grupper: sverigefinnar – personer som bor i Sverige men som härstammar från finskspråkiga Finland och deras ättlingar (de har officiellt minoritetsstatus i Sverige), och sverigefinlandssvenskar. Sverigefinlandssvenskar utgör cirka 25 % av sverigefinländarna.
Av sverigefinländarna är det endast sverigefinnarna som är officiell minoritet i Sverige. Frågan om sverigefinlandssvenskarnas ställning som minoritet i Sverige har diskuterats. Gruppen har samma modersmål som majoritetsbefolkningen, men med en egen gruppidentitet och självbild. Eftersom den svenska minoritetspolitiken utgår från språkperspektivet och antidiskrimineringsarbete, och sverigefinlandssvenskar inte upplevt svårigheter med dessa, har ingen förändring diskuterats. Kai Latvalehtos avhandling Finnish Blood, Swedish heart? – Examining Second-Generation Swedish-Finnishness handlar i första hand om sverigefinnar, men några av informanterna har finlandssvenska rötter.
Med tanke på att de båda länderna har en gemensam historia (Finland hörde officiellt till Sverige från 1100-talet till år 1809), kan rörelsen mellan länderna ses som något mycket naturligt. Det har alltid förekommit trafik över Östersjön och över den gemensamma gränsen i norr. Under hundratals år flyttade en stor del finnar till Sverige för att arbeta i skogen eller i gruvorna kring Falun och Bergslagen. En annan grupp, de så kallade skogsfinnarna flyttade för att arbeta i skogarna i Norrland, Bergslagen och Värmland. Det finns också tidsperioder i historien då invandringen varit speciellt aktiv. Under andra världskriget skickades runt 80 000 finska barn till Sverige för att komma undan krigets fasor. Många flyttade sedan tillbaka, men inte alla.
Sverigefinnarna som vi känner till gruppen idag uppstod i sin tur efter andra världskriget, då det fanns ett stort arbetskraftsbehov inom den svenska industrin. Speciellt på 1960- och 1970-talen, invandrade hundratusentals finnar till Sverige för att jobba i bland annat bilfabriker. Majoriteten av dessa var i 20-årsåldern och kom från norra och östra Finland. De hörde till arbetarklassen och målet för de flesta var att bara bo några år i Sverige för att tjäna pengar och sedan återvända. Detta innebar att det inte fanns stora ambitioner på att lära sig svenska. Vilket i sin tur ledde till att gruppen blev relativt isolerad från det svenska samhället. På 1980-talet flyttade häften av de finländare som emigrerat till Sverige på 1960- och 1970-talet tillbaka till Finland.
År 2000 fick sverigefinnarna (alltså de sverigefinländare som talar finska som modersmål) minoritetsstatus i Sverige. År 2012 fick gruppen på initiativ av Svenska Akademien en egen dag i kalendern, den 24 februari, det vill säga folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds (1796 –1875) födelsedag. Gottlund lär ha studerat de svenska skogsfinnarnas liv. Sverigefinnarna har också en egen flagga, som ritades år 2007, men togs officiellt i bruk först år 2014.
