18.10.2023
Tungmetaller och skaldjursskörd påverkar livsmiljöerna i Mangroven i Senegal
En nyligen publicerad studie ledd av en doktorand vid Åbo Akademi visar vilken inverkan människor har på mangroven i Senegal. Föroreningar från industrin men även traditionella metoder för skaldjursskörd har oavsiktliga effekter på kustekosystemen, vilket understryker vikten av lokal förvaltning.
Ett internationellt forskarteam har undersökt Sine Saloum och Petite Côte, två av de viktigaste mangroveområdena i Senegal, för att utvärdera hur miljön och mänskliga aktiviteter som exempelvis skaldjursskörd och tungmetallföroreningar påverkar skaldjur och andra viktiga ryggradslösa djur vid kusten. Resultaten har publicerats i tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science och är tydliga: ju närmare mänskliga aktiviteter, desto större påverkan på kustens ryggradslösa djur.
Inom studien har man mellan 2007 och 2008 samlat in ryggradslösa djur som lever i sedimenten på havsbotten. Studien visade att på platser där skaldjursskörd förekom var ryggradslösa djur mindre talrika och vägde mindre.
– Dessa små djur är särskilt intressanta att titta på eftersom de förser oss med mat och på grund av sin begränsade rörlighet är de sårbara för förändringar som sker i deras miljö, förklarar Maïté P. Jacquot, huvudförfattare till studien och doktorand vid Åbo Akademi.
Tungmetallföroreningar påverkade mångfalden av ryggradslösa djur, vilket innebär att det fanns färre arter på de förorenade platserna. På platser som ligger längre bort från mänskliga bosättningar, och därför är mindre påverkade av skörd och föroreningar, påverkades mångfalden och förekomsten av ryggradslösa djur av miljön, det vill säga vattentemperatur och salthalt.
Med en miljard människor som bor inom 20 meter från kusten är trycket på kustekosystemen oproportionerligt stort.
– För att bevara de tjänster som kustnära livsmiljöer tillhandahåller som till exempel livsmedelsresurser måste vi ägna särskild uppmärksamhet åt mänskliga aktiviteter vid kusterna. Dessa resultat ger viktiga insikter för framtida forskning, liksom referenspunkter för genomförandet av lokala förvaltningsåtgärder, säger Jacquot.
Denna studie ingick i projektet ”Femmes et Coquillages” (”Kvinnor och skaldjur”), som syftade till att bedriva forskning om traditionell kunskap och praxis för att bidra till en hållbar skörd av skaldjurs-resurser från Sine Saloum och Petite Côte. Andra mål var att förbättra förvaltningskapaciteten, kvinnornas arbetsvillkor och livsmiljö samt att minska föroreningskällorna i mangroven.
Ett initiativ som följer på detta projekt är projektet ”The Paddle project” som syftar till att förena mänsklig användning och bevarande, samt att erbjuda en attraktiv miljö för att kombinera olika användningar av marina resurser inom ett enda område.
– Sedan den ursprungliga studien genomfördes för 15 år sedan har kvinnorna i Sine Saloum infört förvaltningsmetoder och diversifierat sin verksamhet. Det skulle vara oerhört värdefullt att genomföra en ny studie där man tar hänsyn till de aktuella mänskliga aktiviteterna och jämför dem med det miljötillstånd som beskrivs av projektets deltagare, säger Jacquot.
Klicka här för en video om projektet ”Femmes et Coquillages” (”Kvinnor och skaldjur”).
Klicka här för mer information om ”The Paddle project”.
Maïté P. Jacquot avslutar för närvarande sin doktorsexamen vid Åbo Akademi med en avhandling om effekterna av mänskliga aktiviteter på ryggradslösa djur i flera områden i världen, inklusive Åland och mangroverna i Senegal.
Jacquot M.P., Nordström M.C., De Wever L., Ngom Ka R., Ka S., Le Garrec V., Raffray J., Sadio O., Diouf M., Grall J., Tito de Morais L., Le Loc’h F. (2023). Human activities and environmental variables drive infaunal community structure and functioning in West African mangroves. Estuarine, Coastal and Shelf Science 293.