25.1.2021

Två internationella projekt vid Åbo Akademi söker naturliga lösningar på miljöproblem

Grunda marina kustmiljöer kan ha en betydande roll både i kampen mot klimatförändringen och i att filtrera bort för människan skadliga bakterier ur havsmiljöer. På vilket sätt betning och marina nyckelarter kan bidra till att minska våra miljöproblem kommer att undersökas av miljö- och marinbiologer vid Åbo Akademi. Forskningen finansieras av Finlands Akademi.

Två tvärvetenskapliga forskningsprojekt som siktar på att hitta naturbaserade lösningar på miljöproblem inleds vid ämnet miljö- och marinbiolog vid Åbo Akademi. Forskningen utförs som internationellt samarbete mellan universitet och organisationer runt Östersjön och finansieras av Finlands Akademi med sammanlagt 450 000 euro. Finansieringen sker genom Finlands Akademis nätverksprogram BiodivERsA (Horizon 2020 ERA-NET Cofunding scheme) där biodiversitet och hållbara lösningar är i fokus.

Projektet NordSalt: Climate Change Impacts and Biodiversity Interactions in Nordic Salt Marshes har som huvudmålsättning att utreda särdrag, artmångfald och utbredningen av nordiska kustnära salta våtmarker (salt marshes) samt vilken roll de spelar för artmångfald och klimatreglering. I Finland kommer forskarna att studera strandängar med eller utan bladvass och hur dessa påverkas av havsvatten och betning.

Projektets fokus ligger på dessa ekosystems kapacitet att fungera som kolsänka och via detta motverka växthusgasutsläpp i form av koldioxid och metan. En viktig och unik komponent i projektet är biodiversitetens betydelse för dessa processer. Projektet kommer även att sammanställa långtidsförändringar i utbredning och harmonisera den nordiska klassificeringen av dessa naturtyper.

– Projektet är ytterst välkommet eftersom det ligger i en hittills delvis förbisedd gränszon mellan hav och land, säger biträdande professor Christoffer Boström, som leder ett arbetspaket i projektet.

Projektets experimentella del, som görs i en stor experimentell anläggning vid universitetet i Hamburg, kommer att utreda betningens eller slåtterns betydelse och biodiversitetens roll för olika ekologiska och biogeokemiska processer i våtmarkerna. I förlängningen kan projektet få fram information om hur man kunde använda dessa livsmiljöer som naturbaserade lösningar för att tackla klimatförändringen.

– Det har gjorts en del värdefullt arbete i dessa miljöer, men ingen systematisk storskalig experimentell vetenskaplig insats kring miljöernas funktion i klimat- och Östersjöperspektiv, säger Boström.

Provtagningar på betade respektive icke-betade strandängar inleds redan i april. En viktigt del av arbetet är att samarbeta med lokala markägare och jordbrukare som bedriver traditionellt bete eller slåtter på strandängar i sydvästra Finland och skärgården. Boström uppmanar intresserade markägare som vill delta i projektet att ta kontakt redan nu.

NordSalt är treårigt och har en budget på 1,5 miljoner euro och projektkoordinering sker via Syddansk Universitet, SDU. Övriga deltagare från Finland är Naturresursinstitutet LUKE och Forststyrelsen, samt utländska Stockholms universitet, Hamburgs universitet, Århus universitet och forskningsinstitutet SINTEF Ocean i Norge.

Reglering av bakterier skadliga för människan

Det andra projektet heter BaltVib: pathogenic Vibrio bacteria in the current and future Baltic Sea waters: mitigating the problem och undersöker vibriobakterier. Vibriobakterier är förekommer allmänt i det öppna havet, men kan under varma sommarmånader komma i kontakt med människor på till exempel badstränder.

Flera vibrioarter är mänskliga patogener. Därför är det oroväckande att vibriorelaterade sårinfektioner och dödsfall har ökat längs Östersjöns kuster, troligen på grund av att havet blivit varmare. Framtida klimatförändringar kan öka detta problem och utgöra ett hot mot människors hälsa och på sikt turistindustrin.

– Intressant nog visar preliminärt data att blåmusselrev och sjögräsängar kan fungera som bakteriefilter och på detta sätt reglera mängden vibriobakterier i kustmiljöer, säger biträdande professor Christian Pansch-Hattich, som ansvarar för Åbo Akademis del i projektet.

Inom BaltVib undersöks vilka faktorer som reglerar vibriobakterier för att belysa möjligheten för naturbaserade lösningsstrategier för att kontrollera patogena bakterier i Östersjön.

– Vi kommer bland annat att titta på blåstångens roll som ett eventuellt filter och utföra en storskalig systematisk provtagning längs en salthaltsgradient för att utreda vibriostatusen i Östersjöns kustekosystem, specificerar Pansch-Hattich.

– Vi kommer även att utföra lokala provtagningar i Skärgårdshavet och experiment med lokala arter i de nya faciliteterna vid Åbo Akademis fältstation i Korpoström, samt samarbeta med Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Projektperioden är 2021–2023 och har ett tvärvetenskapligt angreppssätt via marin, mikrobiologisk, molekylär och socioekologisk expertis från sju Östersjöländer. Projektet koordineras av Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde. Övriga universitetspartners är Klaipeda universitet, GEOMAR Kiel, Estonian University of Life Sciences, Köpenhamns universitet och svenska KTH. Dessutom medverkar National Marine Fisheries Research Institute i Polen. Projektets totala budget är 1,4 miljoner euro.

För mera information:
Christoffer Boström
Biträdande professor i marin- och miljöbiologi vid Åbo Akademi
E-post: christoffer.bostrom@abo.fi
Tfn: +358 50 431 8226

Christian Pansch-Hattich
Biträdande professor i marin- och miljöbiologi vid Åbo Akademi
E-post: christian.pansch-hattich@abo.fi
Tfn: +358 50 512 6850