18.6.2024

Unik satsning på specialpedagogiskt stöd vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi

Hur skapar man en mer inkluderande och tillgänglig utbildningsmiljö på universiteten? Under det senaste läsåret införde Handelshögskolan vid Åbo Akademi möjligheten för sina studenter att få specialpedagogisk stöttning. Den här våren tar ett antal studenter som har fått stöd via satsningen sin kandidatexamen.

Hösten 2023 inleddes en specialpedagogisk pilot vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi (HHÅA) för att stötta studenter som upplever utmaningar i sina studier. Syftet var att skapa en mer inkluderande och tillgänglig utbildningsmiljö, så att alla studenter har bättre möjligheter att nå sina akademiska mål.

Under läsåret som gått har den specialpedagogiska stöttningen erbjudits till tredje årets studerande på ekonomutbildningen, en grupp på omkring 100 studerande. När läsåret är till ända har 13 studenter från ekonomutbildningen hittills utnyttjat möjligheten. Fyra av dem har precis fått sin kandidatexamen, ytterligare fem eller sex kommer sannolikt att ta examen i höst.

– Det är en enorm framgång för varje enskild student som kommer vidare ut i livet.  Finland behöver dessutom alla sina ungdomar, om man tänker på hur vår befolkningsstruktur ser ut. En stor del av universitetens finansiering beror dessutom på att de antagna faktiskt också utexamineras, säger Malin Johansson, specialpedagog, som jobbat med satsningen.

Banbrytande initiativ

Satsningen är unik; Handelshögskolan vid Åbo Akademi är en av de första högskolorna i Finland att genomföra ett sådant här initiativ.

I den grundläggande utbildningen och på andra stadiet finns idag olika former av lagstadgat specialpedagogiskt stöd, berättar Johansson. Stöd som försvinner ganska abrupt på universitet.

‒ Vi börjar vakna till insikt att vi behöver göra någonting för att stötta de här studenterna också på universitetsnivå, säger Johansson.

Hon framhåller att specialpedagogiken inte ersätter Studenthälsan eller studiepsykologers tjänster.

– Specialpedagogik är inte terapi eller sjukvård. Vi arbetar praktiskt och pedagogiskt med studierna, ställer frågor och utforskar konkreta möjliga lösningar tillsammans med studenterna.

Nära samarbete med utbildningen

I praktiken går arbetet ofta till så att studierådgivare eller lärare identifierar studenter som uppenbart kämpar med sina studier och sätter dem i kontakt med Malin. Ibland har studenterna också sökt upp henne självmant.

– Hela arbetet bygger på ett nära samarbete med studierådgivare och egenlärare, men också med övrig undervisande personal vid HHÅA, som reagerar när en student börjar halka efter. Personalen kan till exempel fråga om det är okej att sätta studenten i kontakt med mig. De inte bara tipsar om stödformer, utan tar med studentens tillåtelse det första steget, berättar Malin Johansson.

– Här vill jag  särskilt nämna Joanna Anckar, studierådgivare på ekonomutbildningen, som har varit mycket engagerad både i planering och genomförande. Joanna är ett jätteviktigt bollplank och har slussat ett flertal studenter vidare.

Studenterna och Malin träffas för en kartläggning och gör upp en individuell plan för sitt arbete, inklusive uppföljning och vidareutveckling av planen.

– När en studerande kommer till mig, försöker jag ganska snabbt komma igång med konkreta uppgifter i rimliga doser. Vi tar tag i uppgifter som blivit liggande och kontaktar lärare i kurser som blivit på hälft. Vi erkänner misslyckanden, firar små framgångar, samtidigt som vi gemensamt klargör vad som behöver göras för att fortsätta framåt. Det kan handla om att etablera rutiner, skapa tidtabeller, förbättra studieteknik och att våga försöka igen. Studenten får deadlines och är ansvarig inför någon.

– Det handlar inte om att ändra på utbildningarna. De flesta studenter klarar kraven väl, bara de kommer till skott. Vi tänker hellre att vi lyfter studenterna så att de når kraven, i stället för att sänka ribban, säger Johansson.

För få stöd krävs ingen diagnos på funktionsnedsättning.

Det är i huvudsak tre grupper av studenter som fått stöd, berättar Johansson. Den största gruppen är studenter med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd. Vissa med diagnos, andra inte. Somliga står i kö för utredningar.

Den näststörsta gruppen är studenter som kämpar med psykisk ohälsa, lindriga depressioner eller ångestproblematik, vilket lett till att de blivit efter i studierna.

– Den tredje gruppen har egentligen ingen gemensam nämnare; det är helt enkelt situationer där livet har kommit emellan. Det kan vara allvarliga sjukdomar, personliga kriser, eller studenter som balanserar familjeliv med små barn. Det kunde vara vem som helst av oss.

Tydligare strukturer

Ett annat viktigt mål med piloten har varit att undersöka hur Handelshögskolan hanterar behoven av specialåtgärder i undervisningen, att slå fast hur processen för att stötta studenter med funktionsnedsättning ska se ut.

Det handlar till exempel om att tydliggöra vem som har rätt att få specialpedagogiskt stöd, vem som har rätt till olika typer av anpassad examination och så vidare. Vilken är den interna rollfördelningen för att stötta studenterna, och var man drar streck – när kan specialarrangemang inte längre beviljas för att utbildningens och en examens kvalitet inte ska äventyras?

– Tydligare processer minskar arbetsbördan för administratörer och lärare, och leder till smidigare studier och fler och snabbare examina. Studenter, anhöriga och alla inblandade blir nöjdare, säger Johansson. Att arbeta också på detta plan har varit möjligt tack vare att Wilhelm Barner-Rasmussen, som ansvarar för Handelshögskolan och därmed också för piloten, varit en aktiv part i projektet, betonar Johansson.

Vad händer nu?

– Vi har fått finansiering för att fortsätta höstterminen 2024, och kommer nu att utvidga stödet till att omfatta årskurserna 2–4 i ekonomutbildningen. I nuläget är finansieringen efter det osäker, men vi hoppas givetvis på fortsättning så att vi kan arbeta ännu mer långsiktigt och målinriktat, säger Malin Johansson.

Hon betonar att en av de viktigaste lärdomarna från det senaste året är att det specialpedagogiska stödet måste finnas nära verksamheten, och anpassas efter enhetens specifika behov.

– En viktig orsak till vår framgång har varit att jag känner Handelshögskolan så väl, jag känner utbildningarna och lärarna och de känner mig. Specialpedagogik lyckas helt enkelt bäst när den får vara ett samarbete.