1.11.2021

Utbildning lönar sig – utexaminerade vid ÅA har klarat sig bra trots pandemin

Högre utbildning gav ett skydd mot pandemins ekonomiska följder, visar undersökningar. Utexaminerade från Åbo Akademi är något nöjdare med sin utbildning än det nationella medeltalet.

Åbo Akademis Arbetsforum samlar regelbundet in information om sysselsättning och karriär bland utexaminerade. Uppgifterna används vid karriärvägledning för studerande och vid utveckling av utbildningarna.

Den senaste karriärundersökningen gjordes bland utexaminerade från Åbo Akademi 2019 och 2015 och beskriver situationen hösten 2020, alltså ett år respektive fem år efter examen. Speciellt för den senaste undersökningen var att Arbetsforum lade till några frågor som specifikt hade med arbetslivet att göra i skenet av coronapandemin som sedan våren 2020 varit kännbar i Finland.

Arbetsmarknaden välkomnar utexaminerade

År 2019 utexaminerades 610 magistrar och kandidater med slutexamen från Åbo Akademi. År 2015 var motsvarande siffror 542.

De nyutexaminerade som 2015 mötte arbetsmarknaden gjorde det under något sämre förutsättningar än de flesta andra årskullar. Andelen arbetslösa var förhållandevis hög och speciellt bland högutbildade var arbetslösheten i uppgång. Konjunkturerna började långsamt svänga uppåt men näringslivet ställde sig då ännu avvaktande i sina förväntningar.

Karriärenkäten visar att fem år efter examen var årskull 2015 till 86 % sysselsatta medan ungefär 3 % var arbetslösa. Studier på heltid utgjorde 2 % medan ungefär 8 % var familjelediga. Just under 60 % var i fasta arbetsförhållanden på heltid.

– Vi kan också notera att förutom att våra utexaminerade placerar sig på arbetsmarknaden så placerar de sig också för det mesta rätt, det vill säga att de hittar jobb som de upplever att deras utbildning förberett dem för. Här finns egentligen inga reella skillnader mellan Åbo Akademis utbildningsområden, säger Matias Erlund, koordinator vid Åbo Akademis Arbetsforum.

Några år senare var förutsättningarna på arbetsmarknaden betydligt bättre och när årskull 2019 med papper i hand gick sin framtid till mötes var exempelvis arbetslöshetsgraden i Österbotten endast 5,8 %, den lägsta i Fastlandsfinland.

Ett år in i arbetslivet var 92 % sysselsatta, 2 % arbetslösa, 2 % heltidsstuderande och 3 % var familjelediga. Medan sysselsättningsgraden var något högre för de nyutexaminerade än för de som redan varit fem år i arbetslivet så var endast 50 % fast anställda på heltid.

– Nu är det inte så många som är arbetslösa, men de som är och har svarat på enkäten menar ändå att de är nöjda med den utbildning de fick vid Åbo Akademi, även om de just då inte är sysselsatta, säger Erlund.

Rapporten finns att läsa i sin helhet, på svenska, på Åbo Akademis webbplats. Bland tal och analyser finns också en riklig mängd med öppna svar och hälsningar till Åbo Akademi.

Pandemin påverkade arbetet

Allas arbetsplats har påverkats på ett sätt eller annat av pandemin. I värsta fall har den fört med sig uppsägningar eller permitteringar av olika slag. Arbetsforum utformade ett antal frågor för att undersöka hur nyutexaminerade upplevt sin situation, speciellt våren och sommaren 2020.

– De som har högskoleexamen har ofta jobb som går att flytta på distans. Och jobbar i branscher som för den här pandemin inte var så känsliga, säger Erlund.

Medan exempelvis turism- och restaurangbranschen drabbats hårt av pandemin och dess medföljande restriktioner tenderar högskolealumnerna att söka sig till andra områden. Distansjobb blev, och är, för många vardagen,

Utexaminerade från högskolor tenderar ändå att placera sig på sådana positioner som åtminstone denna gång möjliggjort fortsatt arbete, om även under andra omständigheter.

– Högskoleutbildning gav ett ganska bra skydd mot den här pandemins negativa effekter på sysselsättningen, säger Erlund.

Enkätens svar påverkar universitetens finansiering

Karriäruppföljningsenkäten görs gemensamt med alla Finlands universitet. Största delen av frågorna är gemensamma för alla universitet, vilket möjliggör jämförelser universiteten emellan, och en del av frågorna är fastställda av Undervisnings- och kulturministeriet. De frågor som ministeriet författat påverkar universitetens finansiering.

När svaren sammanställs poängsätts de enligt hur de utexaminerade betygsatt utbildningen vid sitt alma mater. Varje universitet samlar på sig en mängd poäng, och i slutändan räknar man ut varje enskilt universitets procentuella andel av den totala mängden av allas poäng.

Alla svar, som ingår i universitetens finansieringsmodell, är värda poäng. Ett dåligt svar är med andra ord bättre än inget svar överhuvudtaget.

– Det har visat sig att folk vid olika universitet är ganska lika nöjda med den utbildning de fått, så den största inverkan universiteten kan göra på finansieringen, på den här punkten, är att sinsemellan tävla om svarsprocenterna, säger Erlund.

Det är cirka 35 miljoner euro som fördelas till universiteten på basis av karriäruppföljningsenkätens svar. Åbo Akademis andel brukar ligga på runt fyra procent, det vill säga ungefär 1,4 miljoner euro.

Vid sidan av enkätens svar delar universiteten också på en lika stor kaka som fördelas utifrån utexaminerades sysselsättningssituation ett år efter examen. De här uppgifterna fås direkt från Statistikcentralen. Tyvärr kan statistiken inte ta i beaktande de vars karriärer tagit dem utomlands, då det endast är inhemska och sysselsatta skattebetalare som har betydelse i den här frågan.

Ta del av rapporten för den senaste karriärundersökningen här: ÅA-alumner i arbetslivet