Våldtäkt – ett fysiskt, psykiskt och socialt brott

31.5.2018

TEXT: Johanna Bruun

Om språket är en väg till större förståelse kring sex och sexuellt våld, är den andra delen en djupare förståelse för vad en våldtäkt egentligen är och hur den påverkar en person som blir utsatt, både fysiskt och psykiskt. Alla de här aspekterna behövs för att kunna frambringa en bättre lagstiftning kring sexuellt våld. En viktig del i den föreslagna samtyckeslagen är att lägga större vikt vid det psykiska lidandet som uppstår till följd av en våldtäkt.

MfÅA diskuterade problemen med rättegångarna kring sexuellt våld med docent i rättspsykologi och projektforskare Julia Korkman vid Åbo Akademi och

våldtäkt som ett fysiskt och psykologiskt fenomen med gynekolog Mariella Öberg, doktorand vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet. Öberg är specialinriktad på långtidseffekter av sexuella övergrepp.

Rättegångar kring sexualbrott riskerar att bli situationer där ord står mot ord eftersom det sällan finns vittnen att tillgå. Enligt Korkman, måste man ta i beaktande hur lagen om samtycke konkret skulle tillämpas innan man går in för att stifta den och hon tvivlar på att samtyckeslagen skulle få till stånd flera domar. 

Problematiskt med samtyckeslag i gråzonerna

Korkman har lång erfarenhet av brottsutredningar gällande sexualbrott, speciellt gällande barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Hon arbetar bland annat med att lära upp och konsultera tjänstepersonal inom rätts- och polisväsendet som förhör offer i samband med utredningar av misstänkta fall av sexuella övergrepp. 

– Den juridiska vägen är inte alltid den klokaste vägen att gå, man ska i alla fall inte ändra lagstiftningen utan en ordentlig utredning – det har vi redan sett dåliga exempel på. Personligen är jag osäker på att en samtyckeslag skulle öka antalet domar, trots att den så klart skulle ge en stark samhällelig signal. Men arbetet mot våldtäktskulturen och för en positiv och respektfull sexualitetskultur måste göras också på annat håll. Det måste börja redan tidigt genom att lyfta fram vikten av att tala om sexualitet och känslor hos barn och unga, säger Korkman. 

Varför är samtyckeslagen problematisk?
– En fråga som sannolikt blir svår är hur man utvärderar samtycke i efterhand.  Det är speciellt i gråzonerna som lagen är problematisk. Det finns till exempel fall där den ena parten i efterhand upplever att det varit fråga om våldtäkt men inte kunnat kommunicera detta under själva händelsen. I vissa fall där de utpekade förövarna är unga pojkar som har sina första fumlande sexuella relationer, kan en sådan anklagelse vara förödande för dem. Jag antar att samtyckeslagen delvis är tänkt att råda bot på dessa situationer genom att betona vikten av att försäkra sig om att den andra parten är med på den sexuella akten. Hur detta i praktiken ska ske och hur man ska utvärdera samtycke i efterhand är dock inte helt självklart. Det blir intressant att följa utvecklingen i Sverige.

– Å andra sidan tror jag att dagens unga är mer insatta i frågor gällande sexualitet än äldre generationer. Detta syns också i statistiken. Mängden sexualbrott mot barn minskar samtidigt som antalet anmälda sexualbrott bland minderåriga ökar, vilket kan tolkas som att just anmälningarna och vetskapen om de egna rättigheterna ökar – inte mängden brott, säger Korkman. 

Är det då i själva verket så att en våldtäkt kan ske av misstag?
– På så sätt kan en våldtäkt eventuellt ske av misstag, att en person tolkar den andras beteende som att den är med på noterna trots att hen kanske inte är det men inte klarar av att  formulera det tillräckligt tydligt. I ett fall jag nyligen tog del av hade en ung flicka upprepade gånger sökt sig till intima situationer med en jämnårig ung pojke och då han gjorde närmanden hade hon inte klarat av att säga att hon inte ville ha sex. Hans tolkning var att hon uppenbart varit intresserad av att ha sex med honom. Hon hade själv svårt att förstå varför hon upprepade gånger sökt sig till intima situationer med honom. I sådana här fall tänker jag att det inte är i de ungas intresse att sitta hos polisen och diskutera det som skett, dessutom ofta flera månader i efterhand, utan att de hellre borde hantera händelsen hos en sexualrådgivare, säger Korkman. 

Hur ska man då råda bot på de sexuella övergrepp som trots allt drabbar många kvinnor?
– Den mest utsatta gruppen för sexualbrott bland barn är flickor i puberteten, vilket inte alltid kommer fram i den offentliga debatten. Dels är det fråga om förhållanden med några år äldre pojkar och där är det upp till rättsväsendet att bedöma om skillnaden i ålder och utveckling ska anses betydande eller inte. Här har det hänt en betydande förändring på bara några decennier: där det förr var rätt vanligt med förhållanden där den ena parten, vanligen flickan, var flera år yngre än den andra, och man sannolikt inte hade anmält en dylik relation till polisen, verkar denna typ av relationer anmälas mycket oftare idag.  Dels händer det att unga flickor blir förtjusta i äldre män, till exempel någon lärare eller en tränare. Det är en rätt typisk situation och då är det förstås helt på mannens ansvar att inte utnyttja de här unga flickorna. Flera sådana, äldre fall har kommit upp i offentligheten under de senaste åren och det är bra att även de förts upp på agendan. Frågan om makt, ansvar och aktsamhet bör definitivt diskuteras, säger Korkman. 

För höga förväntningar på offret

Trots att Korkman ser utmaningar i en samtyckeslag anser hon att vår nuvarande sexualbrottslag är problematisk, speciellt tillämpningen av den. 

– Det vore viktigt att fundera på hurdant språk man använder och vilka signaler man ger inom en rättsprocess. De krav som ställs på ett våldtäktsoffer kan ofta vara orimliga i förhållande till hur en våldtäkt går till. Till exempel kravet att offret ska kunna berätta detaljerat om det som hänt, även mycket intima detaljer. Ofta krävs till exempel att offret ska veta ordningsföljden på det som skett: exakta tidsramar och kanske till och med hur många centimeter förövaren trängt in i henne. Många av dessa krav är helt oeniga med vittnespsykologisk forskning. Uppfattning om tid och kronologi kan vara svåra att greppa i hotfulla, intensiva situationer, säger Korkman.  

Det vore viktigt att fundera på hurdant språk man använder och vilka signaler man ger inom en rättsprocess. De krav som ställs på ett våldtäktsoffer kan ofta vara orimliga i förhållande till hur en våldtäkt går till. Till exempel kravet att offret ska kunna berätta detaljerat om det som hänt, även mycket intima detaljer.

Korkman anser att de juridiska kraven kan innebära att rättsprocessen blir en mycket obehaglig och pressad situation för den som utsatts för våldtäkten. 

– Jag anser att förväntningarna på offret ofta är för höga helt enkelt, vilket innebär en rättsäkerhetsrisk. De motsvarar inte hur människans minne är funtat, säger Korkman. 

Ett annat problem som Korkman ser i bedömningarna av sexualbrott är att det finns vissa normer för hur en person som blivit våldtagen förväntas bete sig.  

–  Man förväntar sig att offret ska vara synligt upprört och till exempel gråta, medan forskning visar att olika människor kan reagera på helt olika sätt. Vissa stänger helt av sina känslor. Det finns fortfarande brottsutredningar där poliser frågar efter offrets eget beteende vilket lätt leder till att offret upplever sig misstrott eller delskyldit till det inträffade. Om en polis till exempel frågar vad den våldtagna personen hade på sig, eller om hon var full, kan det upplevas som att offret misstänks för att ha bidragit till situationen, säger Korkman. 

Finns det något väsensskilt gällande följderna av just sexuellt våld i förhållande till icke-sexuellt våld?
– Forskning om olika typer av våld mot barn har visat att sexuellt våld – i motsats till vad man kanske intuitivt kunde tänka sig – inte nödvändigtvis resulterar i värre trauman än icke-sexuellt fysiskt våld eller psykiskt våld. Hurdana konsekvenser de olika våldsupplevelserna får är starkt förknippat med hur länge de pågått och om flera olika slag av våld ingått. Även offrets relation till förövaren och det stöd offret har i sin närhet påverkar traumat. 

– Överlag finns det mycket forskning om följderna av sexuellt våld under barndomen, och betydligt mindre om det vanligare förekommande fenomenet psykologiskt våld, både gällande barn och vuxna. Majoriteten såväl övergrepp mot barn som våldtäkter sker inte av främlingar, utan av personer som offret känner. Inom parförhållanden till exempel hänger sexuellt våld, fysiskt våld och psykiskt våld ofta ihop. Ett av de största problemen med just våldtäkt är att offret ofta känner förövaren. Detta kan höja tröskeln att anmäla, speciellt inom mindre samhällen som till exempel i Svenskfinland. Det är bra att diskussionen har kommit igång kring de här sakerna, senast nu i samband med Me Too-rörelsen, säger Korkman. 

En våldtäkt kan påverka hela livet 

För att utvidga vår bild av sexuellt våld krävs alltså en djupare insikt i både de fysiska, psykiska och sociala ramarna för just den här typen av våld. Mariella Öberg som forskat i långvariga effekter av sexuellt våld, definierar sexuellt våld som att en sexuell handling har utförts mot en annan persons vilja. 

–  Det som är typiskt för våldtäkt är att det i grunden sällan handlar om sex utan om att förövaren utövar makt över en annan människa. Det som också är speciellt är att det ofta är en person som offret känner som utför våldtäkten, någon bekant eller till och med den egna partnern. Den klassiska bilden av sexuellt våld är de så kallade överfallsvåldtäkterna, det vill säga att någon blir anfallen av en helt främmande person, de händelserna hör trots allt till de mer sällsynta fallen, säger Öberg.

Finns det någon tydlig skillnad mellan konsekvenserna av sexuellt våld och så kallat vanligt våld?
– Det har visat sig i ett stort antal studier att sexuellt våld ofta ger ett större trauma än icke-sexuellt våld. 

Omkring nittio procent av de som utsatts för sexuellt våld får ett akut stressyndrom och för omkring femtio procent övergår detta i ett långvarigt tillstånd, alltså i Posttraumatisk stressyndrom (PTSD). 

Finns det då en skillnad mellan sexuell integritet och fysisk integritet i allmänhet?
– Ja, den sexuella integriteten anses ofta vara det mest privata. Det har visat sig att brott mot den sexuella integriteten är mera psykiskt påfrestande än brott mot den fysiska integriteten i övrigt. Att våldtäkten ofta utförs av en bekant och ofta rent psykologiskt bygger på viljan att dominera över en annan person gör brottet extra personligt. Det är inte ovanligt att en person får hälsokonsekvenser som fortgår hela livet av en våldtäkt, säger Öberg. 

Den sexuella integriteten anses ofta vara det mest privata. Det har visat sig att brott mot den sexuella integriteten är mera psykiskt påfrestande än brott mot den fysiska integriteten i övrigt. Att våldtäkten ofta utförs av en bekant och ofta rent psykologiskt bygger på viljan att dominera över en annan person gör brottet extra personligt.

Vad är orsaken till att traumat kan bli så långvarigt?
– Orsaken till att traumat efter sexuellt våld ofta ger så långvariga problem är att det kan bli frågan om ett obearbetat trauma. Detta innebär att kroppen fortsätter utsöndra stresshormon under en väldigt lång tid, i vissa fall hela livet. Detta kan i sin tur ge upphov till en rad långvariga komplikationer,  dels psykiska men även rent fysiska problem.

Vilka är det vanligaste långvariga konsekvenserna av sexuellt våld?
– Vanliga men till följd av sexuellt våld är till exempel bäcken- eller buksmärtor, svårigheter med den egna sexualiteten, som svårigheter att utföra ett samlag. Det kan också vara svårt att utföra ett gynekologbesök eller att föda barn. Det är också vanligt förekommande att man får psykiska och emotionella problem som gör det svårt att lita på andra eller inleda och upprätthålla relationer. Även ett destruktivt sexuellt beteende, eller självskadebeteende överlag är vanligt. Då sexualiteten som är kopplad till njutning blir angripen kan det helt enkelt bli svårt att njuta av sex och sin sexualitet, vilket innebär att man förlorar en väldigt fundamental del av den egna personen.  

Hur påverkar de sociala aspekterna kring sexuellt våld traumat,  till exempel vem som utför dådet ?
– Faktumet att ett sexuell övergrepp oftast utförs av någon person offret känner innebär att just den här formen av kränkning sker på två fronter: det är både en kränkning av den sexuella integriteten och en tillitskränkning. Det är givetvis på samma sätt ett dubbelt svek om en nära person är våldsam i allmänhet. Den sociala kontext inom vilken våldet sker, mellan vilka personer, har en stor betydelse för vilka konsekvenser våldet får. 

– Den sociala aspekten är också betydelsefull för hur personen som blivit angripen hanterar det skedda i efterhand. Tystnadskulturen kring sexuellt våld gör att utsatta ofta blir tvungna att bära på traumat ensamma och därmed riskerar att utveckla PTSD. Våldtäkt är också förenat med skam, på ett sätt som  vanligt våld inte är. I intervjuer med personer som utsatts för sexuellt våld har det framkommit att en väldigt stor del känner att det kunde ha gjort något annorlunda. Att man borde ha sagt ifrån tydligare, skrikit högre eller inte gått hem med en viss person. Känslor av skuld och skam är så övergripande att de till och med förekommer i helt absurda situationer. Det fanns till exempel ett fall där en okänd gärningsman tagit sig in genom ett öppet fönster och våldtagit en kvinna. Efter detta kände kvinnan skuld över att hon lämnat fönstret öppet. Detta säger mycket om hur vanligt det är med skuldkänslor i våldtäktsfall.

Hur påverkar samhällets syn på sexualitet och sexuellt våld?
– Det sexuella våldet och dess efterverkningar har väldigt mycket att göra med hur vi som samhälle ser på sexuellt våld, hur vi definierar det och hur omvärlden reagerar på fall av sexuellt våld. Och här kommer givetvis lagstiftningen och rättsprocesserna in. 

– Rättegångar går ofta ut på att visa att det är frågan om våld och inte om sex. Sättet att påvisa detta är vanligen att söka efter fysiska skador på den utsatta, bland annat i underlivet. Detta är något som inte har stöd i verkligheten då det sällan blir synliga fysiska skador i vaginan efter en våldtäkt, den är helt enkelt uppbyggd av en såpass elastisk vävnad. 

– Lagens sätt att tolka sexuellt våld är också i övrigt allt för fokuserat på fysiskt våld, det vill säga att man försöker avgöra ifall samtycke funnits genom att undersöka hurudant och hur stort fysiskt motstånd den utsatta har gjort. Forskningen visar dock att det vanligen förekommer två olika reaktioner på hot om våld –  att bli förlamat eller kämpa emot. 

– Den som blir utsatt för sexuellt våld gör med andra ord inte alltid fysiskt motstånd utan kan istället bli helt handlingsförlamad. Detta beror på att den överfallna är rädd för att provocera gärningsmannen ytterligare så att våldet eskalerar, man är helt enkelt rädd för sitt liv och väljer därför att bara ligga stilla och vänta ut akten, säger Öberg. 

Hur tror du att Me Too-rörelsen har påverkar uppfattningen om sexuellt våld?
– Jag hoppas att Me Too-fenomenet har gjort dialogen kring sexuellt våld tydligare. Den har lyft upp de här frågorna, visat hur vanligt det är med sexuellt våld. Brutit tystnaden helt enkelt. Jag hoppas att detta gör det lättare att bearbeta det trauma som uppstår till följd av sexuellt våld. 

Vad tycker du om samtyckeslagen som nu kommer att träda i kraft i Sverige?
– Den nya samtyckeslagen är bra tycker jag. Överlag tror jag att det finns en konsensus i samhället kring sexuellt våld, frågan är hur insatta vi är i det sexuella våldets karaktär, hur vi definierar det och hur vi förstår konsekvenserna av just den här typen av våld, säger Öberg.