10.10.2022
Vilka rättigheter ska ett djur ha?
”Djurrätten är det följande stora steget inom juridiken. Tyvärr tror jag inte det blir på grund av något etiskt eller moraliskt uppvaknande, utan på grund av att vi tvingas till det”, säger Birgitta Wahlberg.
Djurrätt är en relativt ny juridisk disciplin som engagerar en växande skara jurister, rättsvetare och samhällsvetare världen över. Det är en disciplin där Finland dessutom ligger i framkant. I Finland är djurrätten redan ett så gott som etablerat rättsvetenskapligt område med tre universitet som erbjuder kurser i djurrätt.
– I Sverige till exempel finns fortfarande inga högskolor med djurrätt i kursutbudet, säger Birgitta Wahlberg, universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi.
Birgitta Wahlberg har ägnat hela sin karriär åt att utveckla djurrätten i Finland. Hennes förteckning över expertis- och förtroendeuppdrag inom djurrätt är lång och hon har också skrivit den första läroboken i djurrätt.
Wahlberg har också utvecklat den nya kurshelheten AniLex som erbjuds internationellt via Öppna universitetet vid Åbo Akademi.
Djurets perspektiv, då?
– Mitt intresse för djurrätt sträcker sig tillbaka till studietiden då jag funderade på vad jag egentligen ville jobba med. Jag var intresserad av myndighetsverksamhet och av djur och natur så jag bestämde mig för att titta närmare på djurskyddslagstiftningen. Jag ville ta redan på vad paragraferna, som lät så väldigt bra, egentligen betydde? Vad betydde de om man ändrade på perspektivet från människan till djuret?
Wahlberg kontaktade länsveterinären och frågade om hon fick följa med till djurgårdar och slakterier. Det fick hon. Hon fick också följa med när veterinär och polis kontrollerade djurtransporter och hon tillbringade också perioder på gårdar och hjälpte till i arbetet.
– Det som hände var att lagstiftningen liksom föll sönder inför mina ögon. För det skydd som blir kvar när man ser djurens verklighet är så minimalt att jag tycker att man inte ens kan tala om ett skydd.
Det paradoxala är att vi i dag har mer lagstiftning än någonsin med syfte att skydda djur, framhåller hon.
– Samtidigt åsamkar vi dagligen otroligt mycket lidande. Vi har avlat fram djur som är sjuka, vi fråntar dem deras möjligheter till arttypiskt beteende. Vi binder fast dem, vi inseminerar dem. Och till sist tar vi deras liv fastän det inte är nödvändigt för vår egen överlevnad. Varför gör vi så? Hela vårt samhälle bygger på lagstiftning, och inom djurskyddet har vi gällande lagstiftning genom vilken vi tillåter fel, ibland till och med grymma saker.
– Jag beslöt att jag vill ägna resten av mitt liv åt att utveckla djurrätten i Finland och söka de juridiska nycklarna för att ändra på djurens verklighet. Djurrätten är det följande stora steget inom juridiken. Tyvärr tror jag inte det blir på grund av något etiskt eller moraliskt uppvaknande hos människor, utan att vi tvingas till det på grund av klimatkriser, artförluster eller pandemier som alla sammanflätas med hur vi använder djur, säger Wahlberg.
Från en antropocentrisk världsbild till en zoocentrisk
Med djurskydd avses alltså det som djurskyddslagen definierar som ”att på bästa möjliga sätt skydda djur mot lidande, smärta och plåga” och att ”främja djurens välbefinnande och god behandling av djur”.
– Vår lagstiftning i dag är uppbyggd utifrån en antropocentrisk, det vill säga en människocentrerad syn. Djur inom lagstiftningen ses som objekt för skydd, i vissa fall som saker eller som någons egendom. Det här är en central fråga som många vetenskapsidkare inom juridiken sysslar med för tillfället – hur vi ska hantera djur juridiskt, vilken djurens juridiska status ska vara.
– Inom djurrätten närmar vi oss juridiska spörsmål från ett djurcentrerat, så kallat zoocentriskt perspektiv. Vi beaktar med andra ord djurens intressen och den vetenskapliga kunskapen om djur som kännande varelser när vi löser juridiska frågor eller studerar juridiska spörsmål. Bland annat strävar vi efter att balansera människans rättigheter med andra kännande varelsers intressen.
Vilken juridisk status kunde djur alltså ha? Kunde ett djur vara en juridisk person och vem skulle föra dess talan?
– Självfallet kunde ett djur ha juridisk personstatus. Rättsteoretikern Tomasz Pietrzykowski har till exempel föreslagit att djur kunde ha status som ”non-humans subjects” eller ”non-human persons”.
– Lika möjligt är det att föra djurens talan. I dag för vi till exempel barns talan, så varför skulle vi inte kunna föra djurens talan? Faktum är att det finns lite av det synsättet redan nu i vår lagstiftning, till exempel ger naturskyddslagstiftningen vissa föreningar rätt att besvära sig över beslut som gäller naturen. De talar med andra ord å naturens vägnar.
Det sker en hisnande utveckling inom djurrätten just nu, och våra studerande är särskilt entusiastiska.
Wahlberg drar paralleller till utvecklingen av rösträtten i tiden.
– Ett argument mot kvinnors rösträtt var att det inte passade in i den juridiska vokabulären. I dagens läge kan vi inte begripa hur någon kan säga något så dumt, men det visar bara det att vi är väldigt bundna till våra traditionella tankesätt. Det betyder inte att de är rätta. Som vetenskapsidkare ser jag det som vår svåraste men också mest centrala uppgift, att utmana vårt tänkande.
Det är ändå ett väldigt starkt etablerat tänkande som utmanas här. Det människocentrerade perspektivet är djupt inbäddat i många västerländska filosofier och hela vår rättsuppfattning. Hur byter vi det synsättet?
– Jag hör ofta att det är radikalt och extremt. Men vad är mera radikalt och extremt än att vi åsamkar andra kännande varelser, som är i mycket svagare ställning, så otroligt mycket lidande och förluster? Samtidigt som vi förstör klimatet, förstör den biologiska mångfalden och till och med möjligheterna för våra egna efterkommande – som vi konkret fått känna av under coronapandemin, säger Birgitta Wahlberg.
– Därför behövs de juridiska verktygen som tvingar lagstiftare, myndigheter och gemene man att styra samhället till någonting bättre för alla.
Lagen om rökförbud på allmänna platser är ett bra exempel, säger Wahlberg.
– Vilket ramaskri det blev när den lagen skulle träda ikraft. Man talade om att man trampar på mänskliga rättigheter, men en tid efter att lagen trätt i kraft var till och med rökarna ganska nöjda med beslutet. Det är ett typiskt exempel på hur man kan leda genom lagstiftning.
Rätt till skydd från smärta, ångest och lidande
Vilka grundläggande rättigheter ska djur då ha? Bland rättsvetare finns varierande uppfattningar. Rättsteoretikern Gary Francione anser att djur behöver en endaste rättighet: att inte bli betraktad som människans egendom. Djurrättsvetaren David Favre å sin sida har listat hela tio rättigheter för djur.
I Finland har föreningen Finlands djurrättsjurister, i vilken Birgitta Wahlberg är ordförande, sammanställt fem paragrafer som sammanfattar vad djurens grundläggande rättigheter skulle kunna omfatta. Förslaget är skrivet i form av en regeringsproposition, vilket betyder att varje paragraf och moment är motiverat i en skild del av förslaget.
– I den första paragrafen har vi skrivit ut vad erkännandet av djur som kännande varelser i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt artikel 13 betyder. Det betyder att djur är individer med egna intressen och ett eget värde. Det är utgångspunkten för de övriga grundläggande rättigheterna för djur.
Paragraf två är en ansvarsfördelning, det vill säga att både lagstiftare och myndigheter åläggs ett ansvar att utveckla samhället mot en mer respektfull samlevnad.
I de två första paragraferna nämns också tre generella principer: försiktighetsprincipen, nödvändighetsprincipen och proportionalitetsprincipen.
– Försiktighetsprincipen betyder att alla djur ska anses vara kännande tills något annat kan bevisas.
– Nödvändighetsprincipen betyder att de grundläggande rättigheterna inte får begränsas mer än nödvändigt för att uppfylla begränsningens syfte och endast med stöd av lag. Detta sammanflätas även med djurens rätt till liv på det sättet att det är möjligt att begränsa endast om det är nödvändigt för att skydda människor eller för att skydda ett annat djur eller en annan art. Då kan det rättfärdigas att vi tar en kännande varelses liv.
– Proportionalitetsprincipen å sin sida betyder att de grundläggande rättigheterna endast bör begränsas i den grad att syftet kan uppnås.
I den tredje paragrafen föreslås de grundläggande rättigheterna för djur som lever i och av naturen och i den fjärde paragrafen rättigheterna för djur som är beroende av människans vård. Det handlar bland annat om att vilda djur har rätt att leva i frihet och i sin naturliga miljö. Och att djur som är beroende av människans vård bland annat har rätt till arttypiskt beteende, rätt att få grundläggande behov tillgodosedda, rätt att bestämma när de ska äta och dricka och rätt till skydd från smärta, ångest och lidande orsakat av människan.
Den femte paragrafen är ett förbud mot förädling som åsamkar fysisk eller psykisk skada åt djuret eller dess avkomma.
Vilken inverkan kunde sådana här grundläggande djurrättigheter ha på vår lagstiftning?
– Jag anser personligen att nödvändighetsprincipen tillsammans med de konkreta djurrättigheterna i tredje och fjärde paragrafen har störst inverkan. Det innebär bland annat att lagstiftaren vid stiftandet av en ny lag eller bestämmelse behöver beakta de grundläggande djurrättigheterna.
Wahlberg nämner kastrerandet av grisar som exempel. I dagsläget är det tillåtet att kastrera grisar utan smärtlindring eller anestesi om de är under åtta dagar gamla.
Som vetenskapsidkare ser jag det som vår svåraste men också mest centrala uppgift, att utmana vårt tänkande.
– Om vi har bestämmelser i grundlagen som ger djuren rätt till skydd mot smärta åsamkad av människan och de ovannämnda principerna beaktas i sammanhanget är lagstiftaren tvungen att ta ställning till om kastrering kan tillåtas, om det kan tillåtas med smärtlindring eller om vi alls får kastrera djur utan medicinsk orsak? Eller, ta resonemanget ett steg vidare, och ta ställning till om det överhuvudtaget finns grunder för uppfödning av grisar, förklarar Wahlberg.
– Är svaret ja, om det till exempel bedöms vara nödvändigt för vår livsmedelsförsörjning, blir följdfrågan vilka åtgärder vi behöver ta för att uppnå en situation där vi inte längre behöver producera grisar för livsmedelsförsörjning i och med att det inte är nödvändigt för vår egen överlevnad?
Samtidigt kan man med juridisk forskning inte uttömmande säga att en viss bestämmelse alltid leder till en viss tolkning eller viss tillämpning. Det är viktigt att ge lagstiftare, myndigheter och domstolar utrymme att tolka lagen, framhåller Wahlberg.
Finns det en agenda bakom djurrätten, till exempel att vi ska sluta jaga som hobby eller övergå till vegansk kost?
– Inte i djurrätten i sig, disciplinen forskar i juridiska spörsmål i relation till djur. Rättighetsteorin, som en del av djurrätten, baserar sig på förståelsen att det traditionella välfärdsparadigmet som gällande lagstiftning bygger på inte är effektivt. Där finns inte en gömd agenda utan en uttrycklig uttalad sådan, att vi måste ändra vårt synsätt och erkänna också andra levande kännande varelsers rättigheter.
– Jag tänker att kärnan i de här grundläggande rättigheterna är att de utmanar vårt tänkande. De är som grunden i ett hus.
Är det alltså en grundlagsändring som behövs för att för att lägga den här grunden?
– Det är det juridiska verktyg som behövs för att leda vårt samhälle mot en mer respektfull samlevnad. Just nu är en reform av djurskyddslagstiftningen på gång i Finland, men den kommer inte att ändra på djurens verklighet mer än i enstaka fall. Grunden är fortfarande sned.
– Alla oförrätter i människans historia har pågått ett antal år men förr eller senare nått ett momentum. Först har kanske en människa ställt sig upp och sagt att det är fel, och så har det blivit två och tre människor, och till sist har ändringen skett. Och det har alltid krävts en rättslig förändring i samhället.
Djurrätt
Avser den rättsvetenskaplig disciplin som utforskar juridiska frågor ur ett zoocentrisk, d.v.s. ett djurcentrerat perspektiv.
Djurskydd
Med djurskydd avses i regel det som djurskyddslagen definierar som ”att på bästa möjliga sätt skydda djur mot lidande, smärta och plåga” och att ”främja djurens välbefinnande och god behandling av djur”, inom djurhållningen. Bygger i dag på ett människocentrerat perspektiv.
Grundläggande djurrättigheter
Utgår från principen att djur betraktas som kännande varelser med egna intressen och behov oberoende av mänskliga intressen. Kan som utgångspunkt jämföras med grundläggande mänskliga rättigheter.
De grundläggande djurrättigheterna omfattar bland annat djurs rätt till liv, rätt till artspecifikt beteende och rätt att få grundläggande behov tillgodosedda och rätt till skydd från smärta, ångest och lidande orsakat av människan.
AniLex
Kurshelheten AniLex som har inletts vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi i höst omfattar nio kurser i djurrätt á fem studiepoäng. Kurserna går på engelska och studierna sker i sin helhet online. Bland föreläsarna finns flera internationella toppnamn.