Åbo Akademis rektor har en kedja som han i sitt ämbete alltid bär tillsammans med frack och mantel eller annars i högtidliga sammanhang företräder Åbo Akademi.
Ulrika Wolf-Knuts, tidigare professor i folkloristik vid Åbo Akademi och kansler för Åbo Akademi åren 2015–2019 har nedtecknat historien bakom kedjan. Tack vare arkiven vid Uppsala Universitet och Åbo Akademi och tack vare stor hjälp av arkivarier och bibliotekarier där kan vi få reda på händelseförloppet.
Rektor för Åbo Akademi, G.O. Rosenqvist skrev den 29 april 1949 ett brev till professor Fredrik Berg, rektor för Uppsala universitet:
”Ärade Broder! Ett varmt och vördsamt tack för ditt vänliga brev! Meddelandet var för mig en stor överraskning. Det rörde mig djupt att man i Sverige på detta konkreta sätt vill ge uttryck åt sin solidaritet med oss och förståelse för Åbo Akademis uppgift och betydelse för nordiskt kulturliv.” Härefter skrev han att man inom en kort tid skulle sända material för att kedjan skulle kunna bli en symbol för Åbo Akademi, nämligen fotografier av sigillet, pedellernas silverspiror och kanske också av akademins fana.
Vad var det för en överraskning? Jo, enligt Åbo Underrättelser den 1 september 1950 hade någon företrädare för de svenska universitet och högskolor som firat akademins trettioårsjubileum 1948 fått idén att ”ge ett mera synligt och mera varaktigt tecken på uppskattning av den storartade kulturgärning” som grundandet och upprätthållandet av Åbo Akademi innebar. Denna ”någon” var Axel Boëthius, professor i klassisk fornkunskap och antikens historia, Finlandsvän sedan han deltagit i inbördeskriget, samt sedermera rektor för Göteborgs högskola. Han föreslog att denna mera konkreta gåva skulle bestå av en rektorskedja, enligt Åbo Underrättelser. En rektorskedja är en symbol för ämbetet och bärs vid högtidliga akademiska sammankomster. Konungen själv, Oscar II skänkte Sveriges äldsta kedja till Uppsala universitet vid dess fyrahundraårsjubileum 1877.
En halv månad senare, den 13 maj 1949, skickade den dåvarande akademisekreteraren Helmer Tegengren ett brev till rektor Berg med ingående beskrivningar av det material han på rektorns begäran skickat iväg:
Rector magnificus,
Herr Professor Fredrik Berg,
Uppsala.
Av Akademiens rektor har jag fått uppmaning att till Professorn översända avbildningar av Akademiens sigill, m.m., som kunde ge uppslag till motiv för en rektorskedja för Akademien. Tyvärr är Akademien mycket fattig på emblem o.d. Närsluter Akademiens sigill, som egentligen blott upptar Åbo stads vapensköld omsluten av tvenne ymnighetshorn. Då Åbo stads vapen kanske i något avseende kunde utnyttjas sänder jag ett fotografi av stadens medeltida sigill, som i mitt tycke är det vackraste. Härutöver sänder jag en bild av pedellernas silverspiror. De äro gjorda i London, varför Å-et i Åbo saknar pricken. Silverspirorna bära utom de fyra liljorna ur stadens vapen även lyran, som ju är de finländska studenternas speciella emblem. (Den återfinns ju också som symbol i de filosofiska sektionernas doktorshattar). Avbildningar av den för akademistudenterna speciella lyran närslutas också. Bifogar även ett fotografi av Akademiens standar, som upptar stadsvapnet och akademilyran, förutom lagerdeka[!]rationer. Rektors purpurfärgade mantel bär ett spänne där liljan återfinns. Några fakultetsemblem finnas tyvärr inte. Om Professorn önskar något förtydligat eller kompletterat skall jag gärna stå till tjänst med förklaringar eller bildmaterial.
I Åbo Akademis bildsamlingar finns det en bild av processionen i samband med promotionen 1948. Den leddes av kansler Otto Hjalmar Granfelt, professor i processrätt, även justitieråd och justitieminister. Efter honom kom rektor G.O. Rosenqvist iförd frack, doktorshatt och mantel, men utan kedja. En annan bild, uppenbart i samma serie, visar rektor Rosenqvist i frack och med kedja, på en tredje ser vi rektor Rosenqvist i samma mundering och med kedjan lite på sned tillsammans med en herre i kostym med ryggen åt kameran. Vidare finns det två bilder av kedjan, dels i dess helhet, dels bara det emblem som är fäst vid den.
G.O. Rosenqvist, professor i praktisk teologi och sedermera biskop i Borgå stift, var rektor för Åbo Akademi 1942–50. Kedjan kom till akademin med rektor Berg, som i brev av den 17 augusti gladde sig åt besöket i Åbo och också åt att se studenthuset färdigt vid Tavastgatan 22. Han beklagade att rektor Boëthius inte skulle komma att kunna närvara vid den högtidliga tillställningen som inföll på rektor Rosenqvists sista arbetsdag i ämbetet, närmare bestämt den 31 augusti 1950. En så stor händelse var detta att Åbo Underrättelser gjorde ett reportage om överlämnandet den 1 september 1950. Där refererades rektor Bergs tal där han underströk den varma relation som fanns mellan Åbo Akademi och universitet och högskolor i Sverige och att det ”låg tankar långt varmare än vad som kunde klädas i ord” när han två år tidigare gratulerat trettioåringen. Rektor Boëthius hade kommit med idén men verkställandet omhänderhades av professor Robin Fåhræus med hjälp av silversmeden Eric Löfman i Uppsala. Rektor Berg hänvisade i sitt tal dels till de uppoffringar som gjorts för att grunda och bevara Åbo Akademi, dels till rektor Rosenqvists idoga arbete för Åbo Akademis roll i samarbetet med universitet och högskolor i Sverige: ”Må denna kedja bli ett yttre bevis på de svenska universitetens och högskolornas känsla av samhörighet med Åbo Akademi, och må i tider som komma kretsen av Nordens högskolor, förenade som länkar i samma kedja också som en sluten kedja stå mot söndrande och splittrande krafter.” Det emblem som är fäst vid kedjan ”föreställer Åbo stads gamla sigill med två stiliserade vingar avbildande Brahevapnet”. Rektor Rosenqvist tackade för de vänliga orden och menade att kedjan även skulle binda akademin vid de nordiska akademiska traditionerna. Efter dessa högtidliga ord rättade rektor Berg till den sneda kedjan över rektor Rosenqvists axlar. Den ena bilden i den ovan nämnda fotografiserien är förmodligen tagen strax innan detta skedde.
Vilka var då de högskolor som rektor Berg hänvisade till? Av Åbo Akademis konsistoriums protokoll daterat den 8 september 1950 framgår att åtta högskolor och universitet i Sverige gått samman om att skaffa en kedja åt akademins rektor, nämligen universiteten i Lund och Uppsala, högskolorna i Göteborg och Stockholm (numera bägge universitet), Tekniska högskolan i Stockholm (numera Kungliga Tekniska högskolan), som i Teknisk tidskrift 80 (1950) noterade händelsen, Chalmers tekniska högskola samt handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg (den sistnämnda numera en del av Göteborgs universitet).
Gåvobrevet, daterat den 31 augusti 1950, och undertecknat av rektorerna för samtliga åtta högskolor, beskrev kedjan som ”en sinnebild för gemenskapen i Finlands och Sverige andliga odling”. Den är av förgyllt silver och den överräcktes i Konsistoriesalen i dagens huvudbyggnad vid Domkyrkotorget 3 i Åbo i närvaro av kansler Granfelt som inbjudit till tillställningen. Rektor Rosenqvist hade den 21 augusti uppmanat akademistaten att närvara. Sitt tack för denna gåva formulerade rektorn i ordalag som underströk Åbo Akademis nordiska, i synnerhet svenska relationer men också dess plats i den finländska kultur- och universitetsvärlden. Talet föreligger i koncept.
På konsistoriums vägnar skrev den då nytillträdde rektor Lars Erik Taxell den 18 september 1950 två tackbrev. Det ena riktades till rektorn för Göteborgs högskola, professor Axel Boëthius, det andra till rektorn för Uppsala universitet, professor Fredrik Berg som själv överräckt kedjan och fick motta ett exemplar av en festskrift som den teologiska fakulteten utgivit till sitt kvartssekeljubileum, nämligen Vid Åbodomens fot 1924–1948, utgiven samma år.
Rektor Taxell nöjde sig inte med sitt tackbrev till rektor Berg utan skrev också i konsistoriums namn ett annat brev riktat till Uppsala universitet. Överlämnandet var en ”märklig händelse i Akademiens liv”. Rektor Taxell underströk uppskattningen av ”Det erkännande av Akademiens arbete och av dess betydelse för den nordiska kulturen” som kedjan var ett tecken på. Rektor Taxell hoppades också ”att det goda förhållande, som alltid rått mellan Sveriges högskolor och Åbo Akademi, [skulle] fortbestå, stärkas och utvecklas [för] Utan livgivande kontakt med Sveriges akademiska värld [kunde] Åbo Akademi icke fylla sin uppgift för sitt land och dess svenska folkstam.” Brevet noterades i Uppsala universitet, Större akademiska konsistoriets protokoll den 7 oktober 1950.
Sammanfattningsvis kan vi idag konstatera att rektorskedjan är en uppskattad jubileumsgåva och att den framför allt symboliserar det nordiska samarbete som också idag borde vara centralt inom Åbo Akademi.
Ulrika Wolf-Knuts, 2018.