Skriv här det du söker efter!

Barnspråk

Barnspråk

Projektägare

Åbo Akademi

Samarbetsparter

  • Turun Yliopisto
  • Åbo centralsjukhus
  • Östra Finlands Universitet
  • STEPS-study
  • FinnBrain
  • KieLo-SpråkLek
  • Lunds universitet
  • Kungliga Musikaliska Akademin
  • Logopedins barnprojekt påbörjades 2008. Projektets målsättning är att forska i typisk och avvikande språkutveckling hos barn, riskfaktorer samt förebyggande och stödjande åtgärder i tidig språkutveckling. Barnspråksprojektet innefattar såväl enspråkigt svenska, finska samt flerspråkiga barn. Projektet är indelat i tre delprojekt:

    1) Stödåtgärder och prevention

    2) Utveckling av tal och språk

    3) Störningar i språkutvecklingen

    I Barnprojektet samarbetar Åbo Akademi med Turun Yliopisto, Åbo centralsjukhus, Östra Finlands Universitet, samt med projekten STEPS-study, FinnBrain, KieLo-SpråkLek, Lunds universitet och Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm.

     

    Forskare inom Barnspråkprojektet är:

    Nadja Bruun (doktorand)

    Leena Maria Heikkola (akademilektor)

    Elvira Kaiser (doktorand, STEPS-Study)

    Jenny Lindgren (doktorand, STEPS-Study)

    Viveka Lyberg Åhlander (professor)

    Annette Nylund, (doktorand, STEPS-Study)

    Denise Ollas-Skogster (doktorand, FinnBrain)

    Jessica Åkermarck (doktorand, KieLo-SpråkLek)

     

    Artiklar som har publicerats inom Logopedins Barnprojekt

    Kallvik, E., Toivonen, L., Peltola, V., Kaljonen, A. & Simberg, S. (2019). Respiratory Tract Infections and Voice Quality in 4-Year-old Children in the STEPS Study. Journal of Voice, 33(5).  https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2018.01.021

    Nylund, A., af Ursin, P., Korpilahti, P., & Rautakoski, P. (2021) Vocabulary Growth in Lexical Categories Between Ages 13 and 24 Months as a Function of the Child’s Sex, Child, and Family Factors. Frontiers in Communication, 6. https://doi.org/10.3389/fcomm.2021.709045

    Nylund, A., Toivonen, L., Korpilahti, P., Kaljonen, A., Peltola, V. & Rautakoski, P. (2019). Recurrent respiratory tract infections or acute otitis media were not a risk factor for vocabulary development in children at 13 and 24 months of age. Acta Peadiatrica, 108, 288–294. https://doi.org/10.1111/apa.14546

    Ollas, D., Rautakoski, P., Nolvi, S., Karlsson, H. & Karlsson, L. (2020). Temperament is associated with the use of communicative gestures in infancy. Infant and Child Development, 29https://doi.org/10.1002/icd.2166

    Rajalin, S., Pihlaja, P., Carter, A. S., & Rautakoski, P. (2021). Associations between social emotional and language domains in toddlerhood – The Steps Study. Journal of Child Language Acquisition and Development, 9(2), 223–248.

    Rautakoski. P., af Ursin, P., Carter, A. S., Kaljonen, A., Nylund, A., & Pihlaja, P. (2021). Communication skills predict social-emotional competencies. Journal of Communication Disorders, 93. https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2021.106138

     

    Pro gradu arbeten som har skrivits inom Logopedins Barnprojekt

    Blomfelt, A. (2021). Sambandet mellan expressivt ordförråd vid 24 månaders ålder och språkförmåga vid 5 års ålder hos finskspråkiga barn. Pro gradu.

    Bruun, N. (2019). The relationship between prenatal maternal depressive symptoms and infant vocabulary. Pro gradu.

    Fagerholm, D. (2017). Grammatisk förståelse hos enspråkiga och simultant tvåspråkiga finlandssvenska barn i åldern 5;6 år. Pro gradu.

    Finnäs, I. (2016). Ordförrådet hos enspråkiga och tvåspråkiga barn i Finland i åldrarna 3 och 5;6 år. Pro gradu.

    Fogde, E. (2021). Samband mellan läsaktivitet i hemmet och tidig tal- och språkutveckling hos barn.  Pro gradu.

    Hellroos, J. (2019). Skärmtid och språkutveckling hos barn upp till 2 års ålder. Pro gradu.

    Holm, Y. (2017). Berättarförmågan och dess samband med ordförrådet hos enspråkiga och  tvåspråkiga finlandssvenska 5;6-åringar. Pro gradu.

    Kaivola, P. (2018). Sambandet mellan den tidiga interaktionen mellan mamma och barn och barnets språkutveckling vid 14 månaders ålder. Pro gradu.

    Lindman, J. (2011). Tal- och språkutvecklingen hos enspråkiga och tvåspråkiga barn vid ett års ålder. Pro gradu.

    Lindström, F. (2016). Språkförståelse hos en- och tvåspråkiga treåringar i Egentliga Finland. Pro gradu.

    Manderbacka, H. (2020). Barns tidiga sömnvanor och ordförrådsutveckling upp till 2 års ålder. Pro gradu.

    Ollas, D. (2013). The relationship between temperament and language development in infants. Pro gradu.

    Rajalin, S. (2020).  Associations between social-emotional competencies and problems at 18 months of age and language development at 2 years of age. Pro gradu.

    Rosenberg, I. (2021). Musikutövande vid 13 månaders ålder och dess samband med expressiv ordförrådsutveckling upp till 24 månaders ålder. Pro gradu.

    Rönnblad. R. (2020). The effect of motherssocioeconomic status and postpartum depression on children’s early language development. Pro gradu.

    Simpura, L. (2021). Tidig språkutveckling hos fullgångna, prematura och överburna barn. Pro gradu

    Strand, S. (2022). Gester och ordförrådsutveckling – sambandet mellan användningen av gester vid 13 månaders ålder och expressivt ordförråd vid 24 månaders ålder

    Svens, E. (2019). Språk- och läsförmågan hos en- och tvåspråkiga tredjeklassister. Pro gradu.

    Åstrand, J. (2019). Samband mellan språkförmåga före skolålder och läsförmåga i tredje klass. Pro gradu.