Diskussionen om fästingar brukar förknippas med frågor kring hälsa, vardagsbeteende och den globala uppvärmningen. Då fästingarna i och med klimatförändringen har spridit sig allt mer norrut, har debatten i pressen och i sociala medier blivit allt intensivare. Eftersom fästingar sprider både borrelia och det livshotande TBE, uppfattas fästingar som ett folkhälsohot.

Förhållandet mellan människan och andra varelser är en fråga av avgörande betydelse för såväl natur- som samhälls- och människovetenskaperna. Humaniora har en viktig uppgift genom att kulturvetare och historiker kan bidra med en djupare förståelse av idéer, känslor, kulturella uppfattningar, kunskapsformering, historisk förändring och beteendemönster som präglar förhållandet mellan människor och andra varelser.

Forskarna i Människor och fästingar under antropocen undersöker olika former av kunskap om fästingar ur ett historiskt, kulturhistoriskt och etnologiskt perspektiv. Därigenom belyses erfarenheter, vardagspraktiker och känslor som kännetecknar relationen mellan fästingar och deras värddjur (människor, husdjur, sällskapsdjur, vilda djur). Målet är att bidra med en bred analys av diskussionen om fästingar i det finländska samhället från slutet av 1800-talet till nutid. Ett annat syfte är att undersöka formationen av och kunskapscirkulationen kring minneskunskap samt traditionell och vetenskaplig kunskap. Därtill ska forskningen utreda på vilka sätt den ökade förekomsten av fästingar och kunskapen om dem påverkat människors natursyner och praktiker. Som källmaterial används bland annat historiska dokument, pressmaterial, intervjuer och frågelistor. Genom att betrakta fästingen och kunskapen om dem som en del av de förändringar som sker i klimatet och ekosystemen, bidrar forskarna till den humanistiska diskussionen kring antropocen. Det mångvetenskapliga projektet faller inom ramen för miljöhumaniora.

Projektet finansieras under åren 2020–2024 av Finlands Akademi och är ett konsortium mellan Åbo Akademi och Åbo universitet och fr.o.m. 1.1.2022 mellan Åbo Akademi och Östra Finlands universitet.

Forskare i projektet

Laura Hollsten (Åbo Akademi)

Sanna Lillbroända-Annala (Åbo Akademi)

Nina Tynkkynen (Åbo Akademi)

Fredrik Nilsson (Åbo Akademi)

Tuomas Räsänen (Åbo universitet)

Otto Latva (Åbo universitet)

Taina Syrjämaa (Åbo universitet)