Den finlandssvenska folkgruppen är både socialt och regionalt mångskiftande. Enligt traditionsvetenskaperna, det vill säga etnologin och folkloristiken, av i dag kan man inte tala om någon enhetlig finlandssvensk kultur. Samtidigt ingår den finlandssvenska befolkningen sedan 1900-talets första decennier i en föreställd gemenskap, som både är föränderlig och heterogen. Det här är två utgångspunkter i det etnologiska och folkloristiska projektet Vardagens rum. Svensk kultur i Finland under 1900-talet – traditionsvetenskapliga perspektiv.

När forskarna i projektet tar sig an uppgiften att beskriva olika kulturella uttryck i det svenska Finland under 1900-talet utgår de från verb som bygga, producera, tillverka, tro, uttrycka verbalt och samlas kring. Vilka kulturella förändringar skedde under 1900-talet? Finns det bestående strukturer eller speciella mentaliteter i den mångskiftande kultur i Finland som har svenska språket som gemensam faktor? Med hjälp av begreppen avgränsa och överbrygga undersöks också den svenska kulturens relation till det finska och det mångkulturella.

Ordet vardag i projektets rubrik syftar på den traditionsvetenskapliga definitionen av vardagsliv: rutiner och ritualer som uttrycks och blir betydelsefulla dels konkret i materiell kultur, som i byggnader, föremål, mat och måltider, dels verbalt i muntlig tradition, som i berättelser, sånger och trosföreställningar. Rubrikens rum ska uppfattas som både faktiska och föreställda rum och platser. Här är det fråga om till exempel geografiska regioner, den närmaste livsmiljön och föreningar och andra gemenskaper som kan uppfattas som rum.

Kommunikation är ytterligare ett nyckelbegrepp för projektet. Det är via kommunikation som all kultur delas och förmedlas och det är via kommunikation som de viktiga värderingarna för en kultur vaskas fram.etnolgi

Exempel på kulturella företeelser som hamnar under forskarnas lupp är uppfattningar om regionerna, miljöns symbolvärld, det ideala hemmet, traditionellt hantverk, föremålens betydelse, olika genrer av muntligt berättande, folktro och samhörighet. Resultaten av forskningen sammanställs i ett samlingsverk i tre band med arbetsnamnen Natur, platser och gränser, Kulturens materialisering och Genrer och traditioner. Trebandsverket bygger vidare på SLS tidigare utgivning i serien Folklivsstudier och ger en översikt av den svenska kulturens mångskiftande uttryckformer i 1900-talets Finland, med både nya aspekter på denna kultur och nytolkningar av tidigare forskning.

Projektgrupp:
professor Fredrik Nilsson, projektledare
FD Blanka Henriksson
FD Niklas Huldén
FL Yrsa Lindqvist
FD Jakob Löfgren
FD, docent Sanna Lillbroända-Annala
professor Bo Lönnqvist
FD Sofie Strandén
professor Ulrika Wolf-Knuts
professor Anna-Maria Åström
FD, docent Susanne Österlund-Pötzsch