Hur många är för många?

Snabba förbindelser är viktiga då de fysiska servicenäten ersätts av digitala, men detta är inte en självklarhet i skärgården. Fortfarande förekommer problem med hörbarheten.

Lilja ”Lilli” Järvinen, en 35-årig färjförare från Haukkasalo, skriver i serien Min ö.

På många ställen i Sverige utvecklas nu service- och trygghetspunkter (SOT) som ska fungera i händelse av kris.

Jag tror på dröm om sommarhus.

Det hade traditionellt varit få stadsbor som ägde möjlighet att vistas i skärgården under sommaren, men på 1800-talet började situationen förändras.

Nalle Valtialas text är en kärleksförklaring till ett hus, till sommarstugan på Killingholm i Åbolands skärgård.

Antalet heltids- och deltidsbebodda öar i Finland kan vara störst i hela Europa.

Besatt av snö.

Skärgårdshavets Unesco biosfärområde firar 30 år i år. Katja Bonnevier har koordinerat verksamheten sedan 2007.

Titti Edfelt bosatt på Vikbo torp, Mielisholm i Åbolands skärgård bor och jobbar i biosfärområdet.

Kärlväxtfloran på 22 holmar och skär kring Utö och Jurmo i Skärgårdshavet återinventerades sommaren 2022.

I artikelserien Min ö skriver Antti Suomalainen om sin ö Sveaborg en stadsdel i Helsingfors dit man åker färja.

Öar – en tvärvetenskaplig dröm för forskare.

För att få en starkare röst går många öar ihop till kooperativ, nätverk och föreningar.

Uplevelser lockar! Britterna Amanda och Karin tog sig till Skärgårdshavet för att delta i Brunskärs swimrun.

”Om du stoppar fingret i havet är du ansluten till hela världen”, säger Nenad Starc, en av Kroatiens främsta experter på öar.

Andligheten som en ram för livet.

Den moderna pilgrimsvandraren kan besöka ett flertal kyrkor och kapell på väg genom Åbolands och Ålands skärgård längs S:t Olofs sjöled.

I det dagliga livet finns det många saker som skiljer laestadianer och övriga larsmobor åt – men närheten till havet förenar.

Från och med 3/2023 får vi tips om arkivskatter – arkiv som till största delen är öppna för alla och ofta digitala.

Strandhugg med lots.

Invånare och besökare tillfrågades: Vad är värt att utveckla och vad är huvudsakliga oron för Skärgårdshavets framtid? Landskapsvärdena ger hållbara utvecklingsvägar.

Vi har massor av ord för ö men vi saknar ett ord för bebodd ö: ö-bon. En text till minnet av Kökarbon Alf Jansson.

Rea Åkerfelt skriver i artikelserien Min ö om Keistiö.

Dags att tänka om.

Den kroatiska EU-parlamentarikern Tonino Picula har aktivt arbetat för utvecklandet av Habitability-metoden.

Utö skola är en finskspråkig skola belägen på Finlands sydligaste bebodda ö.

Rötter och den inre hållbarheten.

Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist skriver i sin kolumn om försörjningsberedskap och krishantering i skärgården.

Habitability-projektet diskuterade skärgårdsidentitet i Saimen. Begreppet skärgårdsbo används av få, men utmaningarna och styrkorna är de samma i alla skärgårdsområden.

Det är inte samma sak. Det är samma sak. Hanna Åkerfelt betraktar sina två hemorter – i skärgården och i Insjöfinland.

Den 28 december 2022 är det 30 år sedan det statliga Eestirootslaste Muuseum – Estlandssvenska museet, numera Aibolands Museum – Rannarootsi Muuseum inrättades.

I hälsans tjänst.

Skärgårdsborna både fruktade och suktade efter Folkhälsans hälsobåtar som trafikerade i skärgården i södra och sydvästra Finland åren 1948–1970.

Maj-Lis Blom, kallad Blomman, var pionjären och centralgestalten i bygget av den offentliga hälsovården på Åland mellan 1950 och 1973.

Ambulansflyget räddade redan på 1930-talet.

”En tok kan tjäna pengar i Amerika, men det ska vara en karl till att behålla dem”

Retrospektivt kunde 2000-talet sammanfattas som en total katastrof för vår skärgårds mest älskade fågel, ejdern.

Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi har tagit fram frågelistan ”Sommarstugeliv – användning, samägande, arv”.

Skådespelaren Riko Eklundh skriver i artikelserien Min ö om Sandholm i Nagu.

Andra sjön. Vilket märkligt namn, tycker många, det är ju ingen sjö. Men namnet har naturligtvis sin förklaring.

Gästskribenten Nina Söderlund: Välfärd också i skärgården.

Hur ska sjöfarten bidra till det globala arbetet för att bekämpa klimatförändringar?

Tusentals vrak ligger i Finländska vatten och gör Östersjön till ett veritabelt sjöfartsmuseum för dem som har tillgång till djupen.

År 2018 beslöt Äpplö Fiskelag att utreda och beskriva öns rika namnskatt. Nu är utredningen klar.

David Lagercrantz är den fjärde generationen författare på Härligö i Ingå.

Ett bobart själlandskap.

Julgäddan från Korpo är en tradition med många hundra år på nacken. Den nämns i marginalen i Birger Trolles skatteräkenskap för Åbo slott år 1464.

Karin Erlandsson valde att inte skriva en bok om sjömännen, utan om dem som stannade hemma, sjömanshustrurna.

Den karga ön i ytterskärgården, Klovharun i Pellinge skärgård, blev Tove Janssons plats.

Egensinnets Åland.

Mitt emellan Kökar och Sottunga, omringad av en egen skärgård, ligger Kyrkogårdsö, som en gång var Havskungens rike.

”[D]emokratin får inte vara neutral, den kan inte vara neutral längre. Neutralitet är död.” skrev Sally Salminen.

Marinbiologer vid Åbo Akademi kartlägger systematiskt undervattensmiljön på Åland. Resultaten utgör underlag för en ekosystembaserad havsförvaltning.

Gästskribenten Sandra Bergqvist: Det unika måste få ett eget språk.

Få kriminella aktörer omges av ett så starkt romantiskt skimmer som mellankrigstidens spritsmugglare. Verkligheten var sällan så skimrande som den populärkulturella framställningen.

Det berättas att på en namnlös liten holme i Molpe, ska en sommarstugeägare på 1960-talet ha hittat en bortglömd spritgömma och varit full hela sommaren.

Under förryskningsåren var Åbo en knutpunkt för smugglingen av ocensurerade tidningar och nyhetsblad – och av ryska revolutionärer som flydde undan tsaren.

Berättelsen sändes in då vi efterlyste smugglarhistorier. Den är på finsk Luviadialekt och beskriver smuggelspritens följder på ön Pastuskeri (Bastuskär) utanför Luvia.

På tröskeln till havets decennium.

Föreställningen Mareld knyter samman vetenskap och konst, inspirerad av den självlysande mikroalgen Alexandrium ostenfeldii.

På de flesta öar är färskvatten en ytterst begränsad tillgång, en bristvara som människan har svårt att hantera på ett hållbart sätt.

Under århundraden trodde man att vattnet på något märkligt vis minskade i Östersjön – och ingenstans så snabbt som i Kvarkens skärgård. Landhöjningen fascinerar fortfarande.

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi sätter upp en distanskurs i bobarhet. Det finns redan intresse, också ute i Europa.

Berättelserna: skärgårdslivets salt och socker.

Projektet har sedan starten 2019 haft fokus på att få fram nya tankar och utreda utvecklingsmöjligheter för området Stockholm-Åland-Åbo.

Med en enorm gemensam insats och en annons på Facebook fick man ihop till både en nybyggd butik och en handelsman.

Gårdsbutikerna i skärgården blir allt vanligare. Många tror kanske att de är en rolig bisyssla men bodarna är ofta mycket viktigare än så.

Värdet av att kunna lappa och återbruka.

Svenska Litteratursällskapet och Birger Petterssons fond är en betydelsefull finansiär för Tidskriften Skärgård. Vi presenterar Birger ”Marslarsin” Pettersson från Houtskär.

Den i otvättad ull stickade Karlötröjan, eller tikkuröijy, finns upptagen på Finlands nationella förteckning över levande kulturarv.

”Skären – ett museum på nätet” är ett skärgårdsmuseum som enbart existerar online. Museet berättar om livet i skärgården förr.

Älska hemester!

Konsten att rita kartor är mångtusenårig men det dröjde till 1500-talet innan de första detaljerade avbildningarna av Norden började publiceras.

Förhistoriska eller relativt nya? Magi och ritualer eller lek och tidsfördriv? Forskarna tycks inte ha kommit så mycket längre med gåtan, än pionjärerna under 1800-talet.

Fyrningsdagböcker från tre viktiga perioder berättar om fyrvaktarens arbete på Yttergrunds fyr.

Tidskriften Skärgård har samlat en lista med 60 fyrar som är någorlunda möjliga att besöka. Skriv ut planschen och börja planera dina resor!

Ett försvinnande kulturarv.

Det är ingen överdrift att säga att Kari Ranta-aho vikt hela sitt arbetsliv till fiskerinäringen.

Gråsälsstammen i Östersjön ökar stadigt och orsakar stora skador för bland annat kustfisket. Endast en bråkdel av kvoten för avskjutning utnyttjas.

Tanja Åkerfelt är fiskare i tredje generationen i Sibbo, där hon tillsammans med sin man Jaakko är de sista aktiva utövarna av skärgårdens traditionella näring.

Lyckan att vara skäribo.

Smart Shrinking platsar bra in i både skärgårds- och landsbygdspolitikens grundtanke att ett område kan vara livskraftigt, trots att det inte växer.

Alfred Theodor Mörnes karriär som länsman kom att bli den längsta av alla länsmän i Nagu, mer än trettio år.

Sjömanshusen som etablerades på 32 orter i Finland fr.o.m. 1752 skulle tillse att varje påmönstrad fick den befattning och den lön han hade rätt till.

Från spetälska till havsforskning under 400 år på Själö.

Ilse Bergmans mor Annikki var anställd som skötare på Själö hospital på 1930-talet. Hennes fotografier ger oss en unik inblick i vardagslivet på ön.

På Själö finns Skärgårdshavets forskningsinstitut som är en del av biodiversitetsenheten vid Åbo universitet. 

På Själö hittades fästingar med borrelia hittades första gången år 2000. Detta ledde till ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Åbo universitet.

Idioti som kan föra skärgården på grund.

Under medeltiden växte handelssjöfarten kraftigt och upptäcktsresorna till bland annat Amerika förändrade världsbilden. De äldsta vraken man hittat i finländska vatten är från medeltiden.

Invid farleden in till Helsingfors ligger två krigstida vrak utanför Gråhara, det ena belagt med dykförbud och det andra Östersjöns första submarina vrakpark.

I vår skärgård påminns vi om ett flertal skeppshistorier i form av minnesmärken av skeppsbrott och kyrkskepp i så gott som alla kyrkor och kapell.

Sedan 1800-talets första hälft är namnet Boman starkt förknippat med Tornskär. När Rolf Boman år 2010 slutade fiska, tog en 200-årig era slut på ön.

En vandring genom ett nordiskt kulturlandskap.

Magdalena Ek och Mats Eriksson hör till dem som ser till att alla vi som rör oss i skärgården får njuta av ett levande kulturlandskap.

Följ med på en botanisk exkursion! Att välja ut en handfull typarter är inte lätt, många av skärgårdens växter påträffas också i andra miljöer.

Drömmen om att få en pilgrimsled till den åboländska skärgården har funnits länge och diskuterats i tid och otid i över tio år.

Det är på sin holme en skärgårdsbo är kung, säger Kurt Kronehag som tillsammans med frun Gulli bor på Björkholm i Pargas.