8.7.2024
Varje år skjuts 40000 människor till döds i USA. 400 miljoner vapen finns i omlopp i USA. Handeldvapnen skapar en känsla av att man har ödet i egna händer. Under coronaepidemin kulminerade vapenförsäljningen då 18 procent av de amerikanska hushållen köpte ett handeldvapen.
Cafébiträdet i Charleston presenterar sig som Len, en sextioårig kortväxt man. Han är vänlig och pratglad och har en lite rastlös blick.
När vi för en stund är de enda kunderna i det lilla caféet ser Len sin chans, kommer fram till vårt bord och undrar vad vi tycker om vapenkulturen i USA.
Kanske beror det lite oväntade valet av samtalsämne på att vi berättat vem vi är: två finländska journalister som besöker staden och som har ett långvarigt intresse för amerikansk politik.
Innan vi hinner säga så mycket kommer han till det som verkar vara huvudpoängen.
– Jag bär alltid vapen när jag kommer på jobb. Det finns så många dårar där ute. Man kan aldrig veta vem som kommer in här.
Tonfallet är konstaterande, rentav sällskapligt. Han kunde lika gärna tala om den oberäkneliga trafiken eller det nyckfulla vädret i Charleston.
Jag ser mig omkring i lokalen som badar i solljuset från gatan. På menyn finns minst tio olika kaffevarianter, tjugo glassorter och ett brett sortiment av amerikanska kex stora som kaffefat. Tanken att våldet skulle slå till just här känns för stunden avlägsen
Len fortsätter, kanske i ett försök att säga något betryggande.
– Men jag skulle aldrig använda vapnet i onödan. Det är aldrig värt det, inte ens om någon kom hit och rånade mig. Jag vill bara känna mig trygg.
Sen ursäktar han sig och försvinner för en stund.
Egentligen finns det inget märkvärdigt i det som Len säger. Vi är i South Carolina, en av USA:s mest vapenliberala delstater. Här får nästan vem som helst bära dolda vapen utan licens. Och många gör det, precis som Len.
Under mina tre år som korrespondent i USA (åren 2019 – 2022) intervjuade jag vapenägare runtom i landet. Argumenten påminde om varandra. Vapnen ökar känslan av trygghet. En revolver i hemmet, bilen eller i bakfickan skapar en förvissning, måhända illusorisk, om att man har ödet i sina egna händer om en livshotande situation uppstår.
Ju fler vapen, desto starkare känsla av trygghet. Så resonerade till exempel mannen jag träffade i Virginia som sade sig behöva minst vapen per rum hemma hos sig för att känna sig trygg.
Ordet känsla är nyckelordet här, snarare än trygghet. Enligt statistik från University of Chicago köpte 18 procent av amerikanerna hushållen ett handeldvapen från mars 2020 till mars 2022, det vill säga under coronapandemin. Pandemin rubbade amerikanernas trygghetskänsla i grunden och vapenförsäljningen kulminerade.
Min lärarvän i Pennsylvania extraknäcker som vapenutbildare. Han berättade att han aldrig haft så stor efterfrågan på sina kurser i vapenhantering som under pandemin. Amerikaner äger fler vapen per invånare än folk i något annat land i världen. Eldvapenvåldet är ett gigantiskt samhällsproblem. Årligen dör över 40 000 amerikaner som ett resultat av eldvapenvåld. Masskjutningarna är skrämmande i sin slumpmässighet. Alla vet att våldet kan inträffa i skolor, kyrkor eller köpcenter. Risken är inte stor, men rädslan är vardag för amerikanska skolbarnsföräldrar. Jag blev aldrig helt kvitt den gnagande känslan inombords när jag följde mina barn till skolan i New York (de hade turen att gå i två underbart välkomnande och välfungerande skolor ska tilläggas).
Men masskjutningarna ger en ofullständig bild av vapenvåldet i USA. De flesta dödsfallen sker inom mer begränsade områden, ofta i städer och huvudsakligen i områden som bebos av underprivilegierade samhällsgrupper.
Ibland kan en bagatell eller ett ödesdigert missförstånd utmynna i en tragedi. Ett bråk om en cigarett. Ett oskyldigt gräl som urartar. Ett upplevt men misstolkat hot från en annan person på en ödslig gata.
Om självmorden räknas med, uppger var femte amerikan att hen känner någon som skjutits till döds. Paradoxen är alltså uppenbar. Den enskilda vapenköparen, som Len i Charleston, känner sig kanske mer trygg efter ett besök till vapenaffären, men varje nytt vapen som säljs gör samhället mer otryggt. Om motsatsen skulle stämma – att fler vapen skapar trygghet – vore USA världens tryggaste land.
Den amerikanska konstitutionens andra tillägg tryggar som bekant medborgarnas rätt att bära vapen. Starka politiska intressen, med vapenlobbyn NRA i spetsen, motarbetar konsekvent lagändringar som kunde begränsa försäljningen av vapen. Och även om all vapenförsäljning skulle upphöra imorgon, finns uppskattningsvis över 400 miljoner vapen redan nu i omlopp i det amerikanska samhället.
När vi är på väg att lämna caféet i ett soligt Charleston tackar vi Len som är upptagen med att betjäna ett par andra kunder. Han ler tillbaka och så höjer han ett finger, som om han ännu vill oss något.
I en snabb gest lyfter han på förklädet vid midjan, för att snabbt släppa ner det igen. Tillräckligt för att vi ska se revolvern som skymtar fram.
Sen ler han mot oss, vinkar och nickar. Som om han villl signalera att vi ska känna oss trygga den dag vi besöker caféet igen.
Ville Hupa
Skribenten är journalist på Yle och alumn från ämnet nationalekonomi vid Åbo Akademi.