Studietiden för kandidatexamen och magisterexamen är begränsad.

Universitetslagen slår fast målsatta studietider för kandidat- och magisterexamen. De målsatta studietiderna gäller examensstuderande vars rätt att avlägga examen har börjat 1.8.2005 eller senare.

Studietiden räknas från den termin då du tagit emot studieplatsen.

Kom ihåg att inför varje läsår eller termin göra läsårsanmälan. Om du inte gör läsårsanmälan förbrukar du studietid. Om du gör ändringar i din anmälan under terminen bestäms hela terminens registerstatus enligt din status på terminens sista dag. Notera dock att om du avlagt prestationer under pågående termin så kan du inte ändra din anmälan från närvarande till frånvarande.

Målsatta studietider

De målsatta tiderna är följande:

• Lägre högskoleexamen (kandidatexamen): Tre läsår (6 terminer). Du har rätt att avlägga examen inom en tid som är högst ett år längre än den målsatta tiden, dvs. fyra läsår (8 terminer).
• Lägre och högre högskoleexamen (kandidatexamen och magisterexamen): Den sammanräknade målsatta tiden är fem läsår (10 terminer). Undantag är psykologutbildningen (fem och ett halvt läsår, 11 terminer). Du har rätt att avlägga examina inom en tid som är högst två år längre än den målsatta tiden, dvs. inom sju läsår (14 terminer), undantag inom psykologutbildningen sju och ett halvt läsår (15 terminer).
• Högre högskoleexamen (magisterexamen): Två läsår (4 terminer). Du har rätt att avlägga examen inom en tid som är högst två år längre än den målsatta tiden, dvs. fyra läsår (8 terminer). Undantag är magisterexamen i psykologi (två och ett halvt läsår, 9 terminer).

I den tid det tar att avlägga examen räknas inte in:

• Lagenlig frånvaro: Frånvaro som beror på tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.

• Om du har inlett studierna före 1.8.2015: Annan frånvaro under högst två läsår (fyra terminer) under vilken du har anmält dig som frånvarande. Frånvaroterminerna behöver inte följa på varandra.
• Om du har inlett studierna 1.8.2015 eller senare: Annan frånvaro under högst ett läsår (två terminer) under vilken du anmält dig som frånvarande. Frånvaroterminerna behöver inte följa på varandra.

Ditt första studieår kan du bara vara frånvaroanmäld på basis av lagenliga orsaker. Alla andra år än ditt första studieår kan du frånvaroanmäla dig fritt, också efter att du använt dina frånvaroterminer som ingår i studietiden. Om du använt dina frånvaroterminer redan och frånvaroanmäler dig på nytt, används istället dina närvaroterminer. Också om du är inte anmäler dig förbrukar du studietid.

När studietiden tar slut?

Förlängning av studietiden

När studietiden tar slut kan du anhålla om förlängning av studietiden om du under studietiden varit frånvarande av lagenliga orsaker men inte lämnat in intyg över dessa.

Ansökan om förlängning av studietiden görs till Studentexpeditionen genom att lämna in intyg över lagenlig frånvaro-orsak. Du behöver inte fylla i en särskild blankett.

• Lagenlig frånvaro: Frånvaro som beror på tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.
  • Lämna in intyg över lagenlig frånvaro till studentexpeditionen i samband med frånvaroanmälan. På detta sätt förlängs din studietid automatiskt med motsvarande antal terminer som din frånvaroanmälan gäller.
  • Om du inte lämnat in intyg i samband med terminsanmälan kan du anhålla om förlängning av studietiden också senare. Anhållan lämnas in till studentexpeditionen och till den bifogas intyg över tjänstgöring enligt värnpliktslagen, moderskaps- faderskaps eller föräldraledighet. Om du t.ex. varit närvaroanmäld under den tid då du varit föräldraledig har du ändå rätt till förlängning av studietiden.
  • Märk att vårdledighet inte ger dig lagenlig rätt till frånvaro.

Anhållan om extra tid

Så här står det i universitetslagen:

Om studietiden tagit slut och inte kan förlängas enligt ovan kan du anhålla om extra tid för att slutföra studierna.

Ansök om extra studietid först när du har reella möjligheter och motivation att slutföra studierna. Du behöver alltså inte ansöka om extra studietid så fort din studierätt har upphört.

Fakulteten kan på ansökan bevilja dig extra studietid för slutförande av studierna. Du måste skriva en plan för slutförande av studierna.

Rektor har tagit beslut om principerna för beviljande av extra tid.

Om du beviljats extra studietid men inte gjort terminsanmälan det läsår då din studierätt tagit slut behöver du anhålla om återinföring i matrikeln före du kan återuppta dina studier.

Anhållan kan göras elektroniskt i e-blankett eller lämnas in till fakultetskansliet.

Elektronisk anhållan

Om du vill försäkra dig om att din anhållan hinner behandlas i tid inför höstterminen, vänligen fyll i och lämna in ansökan med bifogad studieplan, senast i medlet av juni.

Extra studietid

Extra tid beviljas alltid för en viss tid åt gången som kan vara minst en termin. När extra tid beviljas beaktas den studerandes livssituation. Bl.a. följande faktorer beaktas:

• egen sjukdom eller svår livssituation
• samhälleligt engagemang under studietiden
• deltagande i internationellt studentutbyte och praktik
• systematisk träning för toppidrott
• andra synnerligen vägande skäl

Beslutet fattas av fakultetens dekan.

Den studerande ska göra upp en målinriktad och genomförbar plan för slutförande av studierna som beaktar den aktuella livssituationen. Fakulteten är skyldig att erbjuda den studerande tillräcklig handledning i upprättandet av planen.

I planen ska den studerande specificera de studier som återstår enligt examensfordringarna och presentera en tidtabell för slutförande av dem. Planen för slutförande av studierna ska göras upp så att den för en heltidsstuderande omfattar minst 45 studiepoäng per läsår (eller det som kvarstår för avläggande av examen). Hur studierna avancerat innan den studerande första gången ansöker om extra tid har betydelse för bedömningen av om planen är genomförbar. Om planen t.ex. förutsätter att studietakten avsevärt ökar under den extra tiden ska den studerande redogöra för förutsättningarna att genomföra studierna.

Om den studerande har studierätt för lägre och högre högskoleexamen och den lägre högskoleexamen inte har avlagts inom den studietid som lagen medger, ska planen för slutförandet av studierna i första hand vara inriktad på slutförande av den lägre högskoleexamen.

Om den studerande har genomfört alla studier som krävs för examen, beviljas hen extra tid endast för att få examensbetyget.

Avsikten med att bevilja extra tid är att examen slutförs och därför beaktas i planen enbart sådana studier som kan ingå i den examen studerande söker extra tid för att avlägga.

Ett eventuellt negativt beslut om ansökan om förlängd studietid ges skriftligen och med motiveringar. Till beslutet fogas också anvisningar om hur du kan begära omprövning av beslutet. Om också omprövningsbeslutet är negativt, är det möjligt att anföra besvär över beslutet hos Åbo förvaltningsdomstol. Du kan dessutom lämna en ny ansökan om förlängd studietid.