Ämnets forskningsområden är bl.a.

• Kognitiv lingvistik
• Reklamspråk
• Interkulturell företagskommunikation
• Litteraturteori
• Textsemiotik
• Fackspråksforskning
• Diskurslingvistik
• Pragmatik
• Sociolingvistik
• Kritisk lexikografi

Medarbetarnas forskningsintressen

Christopher Schmidt

Min forskning rör sig inom olika textteoretiska områden med en interdisciplinär inriktning. Speciellt intresserad är jag i kopplingen mellan hur vi använder språk och vilka kognitiva processer som ligger till grunden för det. De multimodala kommunikationsmöjligheterna i dagens digitaliserade värld ger många spännande utmaningar för forskningen. Både nya och mera traditionella tekniska sätt att samverka genom användningen av diverse semiotiska system utvecklas fortlöpande över ämnes- och kulturgränserna, vilket leder till ständigt nya forskningsbehov i olika språkområden. Jag undersöker speciellt de tyska, finska och svenska språk- och kulturområden ur dessa perspektiv; även kontrastivt.

Ett annat forskningsområde utgör de crossmediala kommunikationsstrategierna av företag och andra organisationer då det gäller att kommunicera centrala värden som företagen står för. Detta för mig in i de mentala modellerna som ligger till grunden för människornas sätt att konstruera texter både digitalt och i traditionella medier, även inom den fackspråkliga kommunikationen. Den kulturteoretiska dimensionen är speciellt intressant i detta sammanhang.

Min forskning bygger på ett europeiskt samarbetsnätverk som sträcker sig över flera länder (EUKO, se www.wirtschaftskommunikation.net). Sedan år 2000 organiserar vi årligen vetenskapliga kongresser i Europa och har sedan år 2009 har jag ett mycket populärt internationellt och interdisciplinärt Double-Degree-magisterprogram i samarbete med det tyska universitetet Eichstätt-Ingolstadt (InterculturAd – Werbung interkulturell, se http://interculturad.ku-eichstaett.de/).

Jag medverkar som utgivare i en internationell bokserie och som granskare i ett flertal journaler och är anlitad som granskare vid besättningen av befattningar i Finland och utomlands. Närmare information om mina publikationer och den övriga verksamheten ges i databasen Artur.

Hanna Acke

En underliggande uppmärksamhet för hur skillnader och likheter produceras genom språkliga handlingar präglar min vetenskapliga verksamhet. Den diskursiva konstruktionen av normer och differens står i förgrund i mitt arbete. Min forskning har språkets roll i samhället i fokus. Dessa konstruktivistiska och diskursanalytiska intressen utgör det genomgående temat som knyter samman mina olika forskningsfält.

Mitt aktuella forskningsprojekt behandlar språknormerande diskurser i Förbundsrepubliken Tyskland från 1949 till idag. Den lyfter frågeställningen om diskursiva konstruktioner på en metaspråklig nivå genom att analysera strider om språkliga betydelser och föreställningar om vad som kan eller ska sägas och vad som inte borde sägas.

Däremot stod språkliga och mediala legitimeringsstrategier i centrum i min doktorsavhandling. Genom en diskursanalys av svenska missionspublikationer kring 1900 har jag kunnat visa, att kristen mission i Afrika och Asien motiverades inte bara med argument, men istället med hjälp av en rad diskursiva strategier och mönster. Utöver missionstemat har jag fördjupat mig i ytterligare två forskningsämnen. För det första har jag tagit aktiv del av ett kontrastivt projekt om språklig nedvärdering bland ungdomar i Skandinavien och Tyskland. Som resultat föreligger ett multimedialt och interaktivt läromedel och en vetenskaplig antologi. Det andra projektet som jag var engagerat i handlade om rasistiskt språkbruk i Tyskland. Jag har skrivit artiklar till en antologi om orden islam, muslim och religion som anknyter till fältet kritisk lexikografi.

Sammantaget kan min vetenskapliga verksamhet beskrivas som tvärvetenskaplig lingvistisk forskning om språkets roll i samhället med fokus på svenskan och tyskan.

Nikola Vujčić

Det är redan välkänt att språket inte bara är ett teckensystem eller ett enkelt kommunikationsmedel, utan också en komplex funktionell struktur som spelar en avgörande roll för att skapa kunskap som är relevant för förståelsen. Det är just detta som jag försöker belysa i min forskning inom olika socialpolitiska områden. Följaktligen är min forskning inriktad på studier av språkbruk i socialt och politiskt viktiga offentliga diskurser. Mitt forskningsarbete har hittills kretsat kring ämnen inom området kontrastiv diskurslingvistik och bygger på lingvistiska analyser av serbiska och tyska diskurser.

Språkliga fenomen undersöks på olika nivåer: Lexikon, metaforer, argumentationsmönster, men även abstrakta kognitiva enheter som frames.

I ett av mina forskningsprojekt ägnar jag särskild uppmärksamhet åt en viktig aspekt av språkbruk: aggressivt språkbruk. Aggressivitet kan förverkligas språkligt på de mest olika sätt, ibland mycket direkt, i vanliga talhandlingar (pragmatisk dimension), men ofta också indirekt och dolt, i form av nya kontextuella semantiseringar som först måste upptäckas (semantisk dimension). Att väva samman de båda dimensionerna spelar därför en central roll i studiet av språkbruk som präglas av aggression.

Mina forskningsintressen rör sig inom tillämpad och tvärvetenskaplig forskning med särskild vikt på kontrastiv diskurslingvistik i politisk kommunikation samt språkliga mönster i allmänhet.